Går på djupet för att komma nära

2010-09-28 23:00 Charlotta von Schultz  

Bli en fisk bland fiskarna. Så lyder mottot för Oceans, världens mest påkostade undervattensfilm. Här är tekniken som gjorde den möjlig.

<p>- Vi vill komma nära, följa efter djuren och skapa en känslomässig kontakt. Det krävde mycket ny utrustning, säger Jacques Cluzaud, en av de franska regissörerna på Sverigebesök inför premiären nu på fredag.</p> <p>Som biobesökare ser man inte minsta skymt av all avancerad teknik som specialutvecklats för att komma djuren inpå livet. Torpeder och minihelikoptrar och avancerad stabilisering av kameror till exempel. </p> <p>I en fartfylld scen färdas vi sida vid sida med ett stim delfiner som hoppar fram över ytan i dryga 20 knop. Teamet filmar strax över ytan i en båt som rusar fram parallellt med stimmet. Ändå är horisonten stadig. Här filmar en elektroniskt styrd gyrostabiliserad kamera, fäst i änden på en kran. Tekniken tog mer än ett år att utveckla. </p> <p>Jacques Cluzaud rekommenderar en annan scen för alla som är intresserade av tekniska innovationer. Nu hänger vi med en flock jagande tonfiskar under vattnet. Deras gapande munnar fångas i närbild, något som aldrig filmats tidigare. Kameran sitter i en torpedliknande tub som släpas efter båten i en 100 meter lång fiberoptisk kabel. Mitt i stimmet. </p> <p>Inget skakande eller vobblande stör bildkvaliteten, trots hög hastighet. Den stabila konstruktionen krävde flera års hydrodynamiska beräkningar och omfattande experiment i en bassäng där man normalt testar militära torpeder. </p> <p>- Man känner verkligen hur snabba de är, säger Jacques Cluzaud om tonfiskscenen som är en av hans favoriter.</p> <p>Många scener är tagna från luften. Dels av vanliga helikoptrar med gyrostabiliserade kamerahuvuden hängande under sig, dels av små fjärrstyrda helikoptrar. Minihelikoptern kan diskret smyga sig nära de mest nerviga valar.</p> <p>En av filmarna är den svenska undervattensfotografen Eric Börjeson, som involverades tidigt i projektet och deltog i utvecklingsarbetet i Marseille. En utmaning var att anpassa 35 mm kameror för att filma under vattnet.</p> <p>- Visionen var tydlig: att komma nära djuren och fånga känslor. Och vi hade gott om resurser, säger han.</p> <p>Trots stor budget och en hel armada experter gick det inte att göra Oceans i 3d.</p> <p>- Dagens teknik klarar inte att göra de snabba scenerna i 3d. Det var svårt att göra kamerorna tillräckligt små för att klara hastigheterna. Med två kameror hade det aldrig gått, säger Jacques Cluzaud. </p>

Oceans i siffror

- 70 expeditioner har gjorts runt om i världen.
- 50 olika platser besöktes.
- 6 år tog det att göra filmen. Drygt.
- 12 kamerateam deltog i arbetet, däribland svenske filmaren Eric Börjeson.
- 480 timmar oklippt film.
- 1 timme och 44 minuter är bioversionen.
- 1:a på biotoppen hamnade filmen i USA.
- 50-60 miljoner euro har filmen kostat.
- 1 oktober har filmen svensk biopremiär.

Tekniken som gjorde den rekorddyra naturfilmen möjlig

Torped
- En kamera inbyggd i konen i en torpedliknande tub hänger med havets snabbsimmare. Svärdfiskar till exempel. "Torpeden" släpas efter båten i en 100 meter lång fiberoptisk kabel. Konstruktionen är specialbyggd för att gå rakt, trots höga hastigheter. Kameran kan riktas framåt eller bakåt i färdriktningen.
- Maxfart: 20 knop.

Plexiglasboll

- En liten kamera i en sfär av plexiglas monteras på en stång och sänks ner i vattnet från sidan av båten. Kameran kan svepas åt alla håll utan att ändra hydrodynamiken. Perfekt för att följa snabba stim.
- Maxfart: Tio knop.
 

Snabbskoter
- På den snabbaste undervattenskoter som hittills byggts kunde kameramännen komma nära fiskar som håller måttlig fart. Har två propellrar.
- Maxfart: Fem knop.

Stadigaste kameran
- Att hålla horisonten stilla är svårt när man filmar strax över ytan i en gummibåt som rusar fram i grov sjö. Filmarna tog hjälp av ett elektroniskt styrt gyrostabiliserat kamerahuvud fäst i en kran.
- * Maxfart: 10 knop.

Minihelikopter

- Minihelikoptern med smeknamnet Birdyfly har en rotordiameter på 1,8 meter och väger drygt 10 kilo när den lastas med en 35 mm kamera. Det två-axliga kamerahuvudet är gyrostabiliserat och kan styras med en joystick så att det tiltar och rollar. Med minihelikoptern kan filmarna komma riktigt nära skygga djur.
- Max filmtid: Drygt tio minuter.

Tysta långdyk
- Filmteamets dykare använde en så kallad rebreather, ett andningsaggregat som renar och återanvänder utandningsluften. Därmed kunde de stanna länge under ytan, och komma nära skygga havsdjur utan att skrämma dem med bubblor.
- Maximal dyktid: 3 timmar.

Hajrobot

- Inga djur har kommit till skada i filmen brukar det heta. Så även i Ocean. I de brutala slaktscenerna är det en hajrobot, en animatronic, som får fenorna avskurna.

Analogt och digitalt
Större delen av filmen är fångad på 35 mm film, för att få bästa kvalitet. Men i många undervattensscener används digital HD-kamera. Därmed kan man filma längre sekvenser.

Ljuset i mörket
- Nattscenerna är inte filmade med undervattenslampor, som i vanliga naturfilmer. I stället lyser enorma projektorer upp vattenytan ovanifrån för att skapa ett sken som påminner om månen, fast starkare. Allt för att ge en mer realistisk känsla.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt