Larmar när ögat lämnar vägbanan

2013-08-28 06:00 Charlotta von Schultz  
Kameran mäter bland annat hur mycket av ögonvitan som syns för att avgöra vart blicken är riktad. Foto: Emelie Asplund

Skulle ett varnande pip få dig att sluta sms:a vid ratten? Kanske skippa mobilen helt? Det hoppas Autoliv och Volvo, som utvecklar varningssystem som larmar när blicken lämnar vägen – ett allför vanligt beteende i trafiken.

– Distraktion är den vanligaste orsaken till olyckor i trafiken, säger Ola Boström, projektledare på bilsäkerhetsföretaget Autoliv.

Själv håller han ögonen på vägen under färden från tågstationen i Falköping till företagets forskningsavdelning i Vårgårda.

Fast plötsligt greppar han mobilen och – PIP – där tjuter varningssignalen. Hans blick har lämnat vägbanan i mer än två sekunder, och det nya säkerhetssystemet larmar.

Autoliv har utvecklat teknik för att upptäcka distraherade förare i flera år. I början använde företaget avancerade kamerasystem som registrerade en mängd punkter i förarens ansikte och ögon. En lång kedja av algoritmer beräknade blickens riktning. Problemet var att ingenjörerna inte lyckades göra varningarna tillräckligt pålitliga. Falsklarmen blev så många att testpersonerna helst ville stänga av systemet.

Men i fjol kläckte forskningsingenjören Benny Nilsson, som sitter i baksätet på testturen, en ny idé.

– Vi kan strunta i att räkna ut blickens riktning och ägna oss åt grundfrågan: är blicken på vägen eller inte, säger han.

Nu följer en liten kamera på instrumentpanelen förarens ögon. Systemet håller koll på vad som syns av ögat, exempelvis var ögonvitorna skymtar fram. På så vis kan man med stor sannolikhet avgöra om blicken är riktad mot vägen eller inte (se faktaruta). Samtidigt är beräkningarna mycket lättare jämfört med det ursprungliga systemet, och falsklarmen är färre.

Ola Boström berättar att Toyota redan har en teknik som påminner lite om konceptet på den japanska marknaden. Det analyserar symmetrier i ansiktet för att bedöma vart näsan är riktad. Men att liksom Autoliv enbart analysera ögonen är unikt, enligt företaget.

I ett nytt projekt ska systemet testas i samarbete med Volvo Cars och teknikkonsulten ÅF. Tio Volvoanställda ska få systemet installerat i sina tjänstebilar, och en stor mängd data ska samlas in och analyseras. Testet ska visa om varningarna verkligen ändrar förarnas beteende. Och om effekten i så fall sitter kvar.

Kostnaden för systemet då? Ola Boström drar på svaret och vill inte gärna klämma ur sig någon siffra.

– Men systemet får aldrig spridning om vi inte får ner kostnaden, hinner han säga.

Sedan avbryts han av ett pip. Hoppsan, där lämnade blicken visst vägen igen.

Väl framme på huvudkontoret möter Volvos projektdeltagare Henrik Lind upp. Han bedömer att komponentkostnaden måste bli betydligt lägre än 500 kronor när tekniken når marknaden.

Även Volvo har ägnat många år åt att utveckla distraktionsvarnare och driver flera projekt inom området. Före år 2020 hoppas Henrik Lind att ett system ska finnas i företagets bilar.

– Alla större biltillverkare försöker lösa det här. Den som blir först kommer att sätta press på resten, säger han.

En kamera som iakttar föraren kan dessutom användas för andra ändamål. Exempelvis i nya typer av stöldskydd där bilen enbart startar om den känner igen föraren.

Kamera filmar ögonen – symmetri avslöjar blickens riktning

Förarens ansikte filmas av en kamera på instrumentpanelen.

Programvaran analyserar ögonens symmetri, exempelvis hur mycket ögonvita som syns. Vissa symmetrier innebär med stor sannolikhet att blicken är riktad mot vägen.

Algoritmerna tränas på människor med olika färg och form på ögonen, med och utan smink och glasögon.

Tekniken ska testas av tio Volvoanställda. Testerna startar i april 2014 och pågår i upp till ett år.

En stor mängd data ska registreras exempelvis bilens position, hastighet, hur föraren gasar och bromsar, avstånd till framförvarande bil och väglinjen.

Sedan analyseras om förarnas beteende förändras med hjälp av distraktionsvarningen.

Projektet finansieras delvis av statliga Vinnova. I samarbetet deltar även forskningscentrumet Safer i Göteborg.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt