Farmdrones ska göra framtidens jordbruk smartare

2015-10-26 09:12 Kalle Wiklund  
Therese von Hackwitz, Andreas Karlsson och Krum Valkov i Farmdrones sitter till vardags i Chalmers Ventures inkubator i Göteborg. Foto: Privat

Farmdrones - som utvecklar en drönarlösning för framtidens jordbruk - blev nyligen utsedda till Nordens mest lovande bolag i Nordic IoT Challenge. Bakom projektet står tre studenter på Chalmers entreprenörsskola.

Nordic IoT Challenge är ett initiativ av Telenor Connexion som ska lyfta fram innovationer inom området för Internet of Things, eller sakernas internet.

Årets tävling avgjordes i slutet av förra veckan och vinnare blev Farmdrones, som arbetar med att ta fram en uppkopplad lösning som ska hjälpa bönder att få högre produktivitet och avkastning på sina grödor med en metod kallad precisionsodling. I praktiken innebär metoden att lantbrukaren studerar hur tillväxten varierar på ett fält för att sedan kunna anpassa hur mycket näring eller skadebekämpning som ska tillföras i varje punkt.

– Vårt verktyg använder en egenutvecklad mjukvara som bland annat bearbetar bilder tagna i infrarött ljus för att analysera växternas hälsa. Sedan får bönderna odlingsrekommendationer baserade på datan som samlats in, säger Therese von Hackwitz, en av tre grundare till Farmdrones.

Bolaget, som förutom Therese von Hackwitz även består av Andreas Karlsson och Krum Valkov, sitter till vardags i Chalmers Ventures inkubator i Göteborg.

– Det finns andra lösningar med sensorer på exempelvis traktorer eller drönare för att samla in information åt lantbrukare. Men det som saknas i dag är länken mellan tekniken och en användarvänlig mjukvara som kan ge bönderna handfasta rekommendationer Därför har vi skapat Farmdrones, säger Therese von Hackwitz.

Farmerdrones programvara använder särskilda bildsignaturer för kväve, kalium och fosfor - ämnen som lantbrukarnas plantor behöver för att må bra. Genom att analysera bilderna från drönarna kan systemet sedan avgöra hur höga nivåerna är av dessa ämnen i marken.

– Lantbrukaren kan använda vår mjukvara för att ”prata” med datorerna i traktorerna och se till att det gödslas mer, eller mindre, på de ställena där det behövs.

Ett problem med andra system är att få till kopplingen mellan just drönarna och maskinerna på marken. Hur har ni löst det?

– Vi använder öppen källkod. Så länge maskinerna på marken också gör det kommer det inte vara något problem att koppla ihop dem.

I Sverige får inte heller drönarna flyga längre bort än att piloten kan se den.

– Till en början kommer vi att köra drönarna själva. Men vi hoppas på en lagändring som öppnar för att automatiserade drönare ska kunna ta bilder i områden utan människor. Experter vi talat med tror att det kan komma ett undantag i lagen just för lantbruk. Det ligger i allas intresse att bönder ska få möjlighet att optimera sitt jordbruk.

I förstapriset Nordic IoT Challenge ingår en summa på motsvarande drygt 234 000 kronor och ett halvårs mentorskap från Telenor Advisory Team.

– Det känns fantastiskt kul att ha vunnit. Vi är väldigt glada över är kontakten med Telenor. Det känns lyxigt att ha en relation med en så tung IoT-aktör, säger Therese von Hackwitz.

Pengarna ska användas till att ta fram en första prototyp av drönare, som förhoppningsvis är klar att börja testa till i vår.

– Vi hoppas kunna lansera en produkt redan under 2016, men det beror lite på hur det blir med lagarna om drönare.

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt