Shoppar billig el med sitt eget styrsystem

2015-10-13 06:44 Marie Alpman  

SVERIGES SMARTASTE HEM. Med extra isolering, nytt värmesystem och smart styrning har Anders Kjellström gått från 35 000 kWh per år till under 10 000 i sin 70-talsvilla. El köper han bara när priset är som lägst på spotmarknaden med hjälp av sitt egenutvecklade ”Behovsbo”-system. Styrbar led-belysning och smarta persienner är exempel på några av husets övriga funktioner.

Mest stolt över?

"Min "Behovsbo"-metod för att styra uppvärmningen till timmar med lågt elpris. Nu vill jag inspirera andra och hoppas att en halv miljon villor med golvvärme byter ut sitt gamla styrsystem. Det kommer att vara ett måste om vi ska kunna ladda alla våra elbilar framöver."

Största misstaget?

"Att vi från början höll all källkod för oss själva. Nu finns all kod att hämta på husets hemsida och genom de nätverk som byggs upp får vi erfarenheter och hjälp att förbättra koden. "

Önskelösning?

"Certifiera Behovsbo-boxen enligt den kommande världsstandarden ”Thread”. Vi kommer också att lägga ut instruktioner och videoklipp som visar hur en villaägare själv kan bygga och installera systemet."

 

Anders Kjellströms egen beskrivning av sitt smarta hem:

1: Bergvärme

Vi har en bergvärmepump med varvtalsstyrd kompressor som värmer varmvatten, fyller ackumulatortanken med värme och förser golvvärmesystemet med värme. Just att bergvärmen i första hand driver golvvärmen gör att värmepumpens COP faktor blir hög, i stället för att få en faktor på 3 får vi kanske 4,5-5.

Vi kommer framöver även integrera styrningen bättre genom att styra vissa parametrar via den inbyggda CAN bussen och en Raspberry Pi. Som det är nu ”lurar” vi värmepumpen genom att manipulera utetemperaturgivaren så att framledningstemperaturen kan ändras.

 

2: Vattenburen golvvärme

Vi har på bottenvåningen rivit ut det gamla golvet och lagt på 10-13 cm cellplast och lagt in golvvärme med plåtar som fördelar värmen. I badrummet har vi gjutit in golvvärmerören i en betongplatta.

För värmen i övervåningen så har vi lagt så kallad ”Norsk golvvärme” det innebär att vi rivit ner taket underifrån och sedan spikat fast golvvärmen på undersidan av golvet på övervåningen, sedan har vi återställt taket med fyllning i mellanbjälklaget och samtidigt fått in ventilationskanaler och LED belysning på ett smart sätt.

 

3: FTX aggregat ventilation

Det gamla systemet med en frånluftfläkt på taket gjorde att kall tilluft kom in i huset och skapade drag samtidigt som ventilationen var dålig. Genom att dra till och frånluftskanaler till FTX aggregatet får en återvinning av värmen i frånluften med en verkningsgrad på ca 85 procent Samtidigt har vi fått väldigt mycket bättre luft i alla rum.

Till- och frånluftsfläktarna går också att varvtalsstyra mellan 0 och 100 % vilket gör att ventilationen går att styra efter behovet.

 

4: Solfångare

Tre solfångare förser huset med varmvatten under sommarhalvåret och under maj till september behöver värmepumpen inte köras.

 

5: Solceller

6 stycken solceller producerar el och ett avtal med Vattenfall gör att de köper överskottet för 1kr över timspotpriset.

 

6: Ackumulatortank

En 750 liter tank värms på sommaren av solfångarna samt av den vattenmantlade braskaminen och bergvärmepumpen.

 

7: Styrning av värme enligt Behovsbo-metoden

Det som är viktigast för ekonomin är den egenutvecklade Behovsboboxen som automatiskt hämtar morgondagens timspotpris och mäter temperaturen i alla rum och ackumulatortank. Sedan värms vissa rum extra innan priset stiger och sedan stängs värmetillförseln av när priset är högt. Genom husets temperaturtröghet undviks med denna metod att det köps el när timspotpriset är högt. Styrningen bidrar även till ett jämnare inomhusklimat. Vi har haft detta i drift under fyra vintrar och inför kommande vinter har vi femte generationen BehovsBoBox som skall testas under verkliga förhållanden. Styrning av effekt kommer i en nära framtid bli nödvändigt då mängden elbilar som laddas hemifrån ökar.

 

8: Tilläggsisolering

Vid renovering görs en kalkyl om det lönar sig att tilläggsisolera. Då värmen tillförs med en bergvärmepump med hög COP faktor så är lönsamheten inte så hög vi extra isolering. Det kan till och med vara negativt om ytan i huset minskar. Fokus bör vara att isolera på utsidan.

 

9: Minska köldbryggor

El och teledosor i ytterväggar skapar köldbryggor med stora värmeförluster, därför tar vi i regel bort dessa vid renovering.

 

10: Närvarostyrd LED-belysning

I utrymmen som förråd och garage styrs belysningen av närvarodetektorer och i övriga rum installeras LED belysning som är dimbar.

 

11: Energimätare

Vi har installerat elmätare på solcellerna, bergvärmepumpen samt små enfas pluggar med inbyggt relä och energimätare på många grupper.

 

12: Temperatur och fuktmätning

Ett stort antal så kallade ”dallasgivare” mäter temperatur och fukt och loggas i en databas. Dallasgivarna eller 1-wire som det också kalls har den fördelen att den kan kopplas på samma nätverk som datorer då det finns lediga par i en ethernet kabel som inte används.

 

13: Vattenmantlad braskamin

Genom att göra ett hål i väggen och en skorsten på utsidan har vi en vattenmantlad braskamin som tar förbränningsluften utifrån och värmer ackumulatortanken som sedan fördelar värmen till golvvärmen. Som det är nu så krävs det att en pump driver vattnet in från kaminen till ackumulatortanken, vi skall på något sätt framöver kunna köra pumpen även vid strömavbrott av beredskapsskäl.

 

14: Elbil

Vi har en elbil (Nissan Leaf) sedan juni i år som vi laddar från ett vanligt enfas 10A uttag, vi kommer att köpa en laddbox som kan ladda med högre ström, inför vintern kommer vi att förregla laddning mot värmesystem så att inte huvudsäkringen löser (16A)

 

15: Temperaturzoner

Vissa utrymmen typ garage och arkiv värms inte direkt utan fungerar som en temperaturzon, garaget har till exempel fått isolering in till övriga rum för att inte behöva värmas upp när det är riktigt kallt ute.

 

16: Cirkulerande luft

För att undvika allt för stor luftomsättning in till huset har vi ett aggregat med filter som cirkulerar luften inomhus för att på så sätt rena luften lite extra inomhus.

 

17: Centraldammsugare

Vi har en centraldammsugare med 4 uttag som skickar ut den dåliga luften utanför huset.

 

18: Förvärmning tilluft

Vi har ventilationsrör som ligger i marken och förvärms innan luften kommer till FTX aggregatet

 

19: Lokalt nätverk

Vi har sedan i våras fiber in till huset och vi köper 5 fasta IP-adresser där vi till exempel har BehovsBoBoxen ansluten. Ett lokalt ethernet nätverk med switchar förser stationära datorer och apparater med internet, en av switcharna är försedd med ”Power over Ethernet” och förser vissa webbkameror med drivenergi. Vi försöker nu utveckla nätverket så att det är säkert mot yttre attacker och störningar som kan komma på grund av fel på elförsörjningen. Allt skall fungera även om det blir långvarigt strömavbrott.

 

20: Styrning belysning

Vi tar bort all gammal glödlampsbelysning och installerar till stor del infällda spolights med LED lampor. Vi återanvänder gamla rör, dosor och 230V ledningar för att använda dom till den nya LED belysningen. Gamla tryckknappar får sitta kvar och kodas av med en digitalingång på Raspberry Pi för att samstyras med närvarodetektor, fjärrkontroll, tidkanal, app och hemsida. I samma dosa som tryckknappen sitter monterar vi tempgivarna som används av golvvärmen. Belysningen styrs på många olika sätt, på dagen när det är fullt dagsljus tänds inte vissa lampor av närvarodetektor, medan det till exempel på vissa ställen tänds som ledljus när man går upp på natten för att dricka vatten eller gå på toaletten.

 

21: Distribuerad pump

I FTX aggregatet har vi ett 900 W värmebatteri som styrs av en distribuerad pump, dvs en liten pump på några watt som vid behov varvar upp och förser tilluften med värme.

 

22: Lastförregling

Då vi enbart har 16A huvudsäkring så har vi en förregling som gör att bastu, laddning av elbil och drift av värmepump inte kan köras samtidigt.

 

23: Automatisk gräsklippare

Vi har en automower som klipper gräset automatiskt.

 

24: Larmsystem

Vi kommer förse alla fönster med en sensor som känner av om fönstret är öppet, dels för att stänga av värmen i rummet samt ge signal till larmsystemet. För alla ytterdörrar finns givare som känner av om dörren är låst. Vid bortaläge ges larm i form av sms och mejl om dörren lämnas olåst.

 

25: Fuktgivare

Golvvärme i badrummen styrs inte bara av temperatur utan även av fukt, då det under sommarhalvåret finns nästan gratis varmvatten så är det alltid lite golvvärme på i badrummen.

 

26: Markiser och persienner

I vissa rum finns motormanövrerade persienner som hindrar solen att komma in på sommaren och skapa insynsskydd när det är mörkt ute.

 

27: Dörrfoder och lister med trådar

Många sensorer kommer framöver bli tråd och batterilösa men kommer då bli lite dyrare, vi har därför försett vissa lister och dörrfoder med möjligheten att dölja trådar och sensorer.

 

28: Garageport

Garageporten är möjlig att fjärrstyra samtidigt som en webbkamera övervakar garaget vilket kan vara bra vid godsleveranser när ingen är hemma. Sensorer känner även av om garageporten inte är riktigt stängd.

 

29: Balanserad ventilation

Vid tändning av braskaminen kan det ibland ryka in om skorstenen är fuktig, vi har därför en funktion som stoppar frånluftsfläkten så att det uppstår ett övertryck som trycker ut luften genom braskaminen i stället.

 

Se övriga finalister här:

Britta Andres och Stefan Haller, Sundsvall

Erik Johannson, Färjestaden

Hans-Olof Nilsson, Agnesberg

Peter Rhodin, Gävle

Se fler smarta hem

Fler nyheter om Sveriges smartaste hem hittar du här

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Sponsrat innehåll

ANNONS

Debatt