Så påverkar nätalgoritmerna våra liv

2016-03-11 16:15 Monica Kleja  
Maja Fjaestad Foto: Regeringen

Hur påverkar algoritmer på internet våra liv? Hur väljer sökmotorer som Google eller tjänster som Facebook ut innehållet i våra sökningar? Att skydda demokratin blir viktigt i framtiden, anser statssekreteraren Maja Fjaestad (S).

I dag presenterades rapporten ”Algoritmer i samhället” som tagits fram på uppdrag av Kansliet för strategi- och framtidsfrågor inom regeringskansliet - på ett seminarium i Rosenbad i Stockholm.

En algoritm är enkelt uttryckt en term inom matematiken och datavetenskapen som beskriver en uppsättning instruktioner som används att lösa en uppgift.

De beskriver också regler som bearbetar data i någon form. Exempelvis de som används av en internettjänst för att ge oss olika utfall.

– Att identifiera algoritmernas styrning av internetinnehållet i vår vardag blir allt viktigare, säger Maja Fjaestad, statssekretare hos framtidsminister Kristina Persson (S), med ansvar för just de strategiska framtidsfrågorna och som bjöd in till dagens seminarium.

Vem väljer algoritmerna, vilka värderingar finns inbyggda i dem, och vilken logik följer de? Hur styr kommersiella intressen urvalen?

Dessa frågor blir centrala framöver, menar rapportens författare Jutta Haider och Olof Sundin, forskare vid institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

En av deras slutsatser är att mycket av de informationsflöden vi får del är kommersiellt genererat.

Men många algoritmer som styr användarbeteenden eller urvalet av Big data är i dagsamtidigt osynliga för oss när vi använder sociala medier som Facebook och Twitter.

Maja Fjaestad anser att det därför är viktigt att synliggöra hur ”antaganden, värderingar och normer bakas in” i internettjänsternas algoritmer.

– De blir ofta inte så explicita, utan osynliga och inte föremål för öppen diskussion. Det är ju intressant att vi faktiskt inte vet hur Facebooks algoritmer ser ut, säger hon.

Samtidigt finns det en stark positiv utveckling där massor av algoritmer underlättar vår vardag, såsom exempelvis nyhets- och musik- och kulturinhämtning.

– Det finns fantastiska fantastiska möjligheter (som hur Spotify kan välja musik åt oss) men också problem som att vi lever i parallella universum, i filterbubblor, där vi exempelvis bara läser nyheter som vännerna på Facebook delar eller gillar, säger hon.

Maja Fjaestad ser rapporten som ett sätt att lyfta fram dessa framtidsfrågor.

– När det gäller Big data kommer vi att vi behöva algoritmer för att hantera stora informationsmängder. Men jag ser också en utveckling där staten kommer att behöva förhålla sig till Big data.

– Vi har en situation där stora aktörer har tillgång ”nästa sekels naturresurs” och vi har frågor som vem äger datan, vem som behöver den? Allt det här är stora politiska frågor, som jag tror vi behöver diskutera framöver och den här rapporten blir då ett värdefullt informationstillskott.

  

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Relaterade dokument

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt