Opinion

”Fem tips till stabilt och hållbart elsystem”

Foto: Alamy

DEBATT. Med energiöverenskommelsen på plats gäller det nu att konkretisera förslagen. Med kärnkraftverk i drift under hela sin livslängd skapas handlingsutrymme för en mer flexibel teknikutveckling, skriver projektgruppen Vägval el, IVA.

Tillgång till el är en förutsättning för all utveckling. Genom att utveckla ett hållbart elsystem kan Sverige koppla samman minskad miljö- och klimatpåverkan med stärkt konkurrenskraft.  

Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVAs, projekt Vägval el har sedan 2014 studerat utmaningar för framtidens elsystem. Under de två år som projektet har pågått har förutsättningarna på elmarknaden förändrats. Kärnkraftsägarna har beslutat om stängning av fyra kärnkraftsreaktorer, vindkraften har nått toppnoteringar och Norge har beslutat om kraftig utbyggnad av sina utlandsförbindelser.

Energipolitiken har hittills kunnat fokusera på ett relativt stabilt elsystem. I detta nya läge med snabba förändringar och svårigheter att se vilka krafter och utvecklingstrender som kommer att bli bestående, bör staten verka för att minimera de politiska riskerna för aktörerna på marknaden. Samtidigt bör staten avstå från att snedvrida konkurrensen mellan olika kraftslag. Det krävs helhetssyn och flexibilitet, och att hela energisystemet analyseras i ett övergripande ramverk.

I mitten av juni lämnade Vägval el över sin syntesrapport till energiminister Ibrahim Baylan. Den rymmer ett antal konkreta åtgärdsförslag, som bygger på olika vägval i energipolitiken ur perspektiven konkurrenskraft, försörjningstrygghet, ekologisk hållbarhet och investeringsklimat. Visionen är ett hållbart elsystem för trygg elförsörjning till konkurrenskraftig kostnad.

  • Vägval 1: Se el som en möjliggörare för industriell utveckling och minskad klimatbelastning

Ett viktigt vägval handlar om elen som möjliggörare för ett modernt samhälle och näringsliv. El har dessutom en stor potential i klimatarbetet. Åtgärder från regering och andra aktörer skulle kunna öka elanvändningen och minska användningen av fossila bränslen, för att minska klimatpåverkan. Exempel på sådana åtgärder är en elektrifiering av transportsektorn och järn- och stålindustrin, samt fortsatt digitalisering. Ett konkurrenskraftigt elsystem bidrar till att investeringar förläggs till Sverige och inte till länder med mer miljöstörande elproduktion. Det gynnar svensk ekonomi.

  • Vägval 2: Skapa handlingsutrymme för en kostnadseffektiv utveckling av elsystemet

Det sker en snabb teknikutveckling och vi kan inte förutse vilka möjligheter som är tillgängliga ens inom 10-15 år. För att vi inte ska låsa fast oss i ett system är det viktigt att vi skapar ett handlingsutrymme. Kan kärnkraftsreaktorerna vara i drift sin planerade livslängd får vi tid för reinvesteringar i ny överförings- och produktionskapacitet, samtidigt som vi kan vara flexibla inför teknikutvecklingen.

  • Vägval 3: Beakta fler miljöfrågor än klimatet

All elproduktion påverkar miljön, i olika omfattning vid uppförande, drift och avveckling. Miljöfrågorna är komplexa och svåra att värdera mot varandra. Energidebatten fokuserar ofta med rätta på klimatet, men fler miljöeffekter behöver vägas in. Kunskapen om värdering av bland annat biologisk mångfald och miljöpåverkan från nya material och tekniker, såsom batterier och solceller, är i dag begränsad.

  • Vägval 4: Slå fast ett mål för leveranssäkerhet för att bibehålla dagens höga nivå

Leveranssäkerheten är generellt sett hög i det svenska elsystemet, vilket har gynnat industrins konkurrenskraft och samhället i stort. Nu sker förändringar som kan ändra detta, och ett mål behöver därför anges för fortsatt hög leveranssäkerhet i systemet. En ansvarig måste även utses för måluppfyllnaden, förslagsvis Svenska kraftnät. Eventuella styrmedel för att tillse leveranssäkerheten bör av konkurrensskäl vara teknikneutrala.

  • Vägval 5: Förstärk samarbetet med omvärlden

Sverige har historiskt haft ett välfungerande elsamarbete med de nordiska grannländerna. Nu sker förändringar mot en alltmer sammanbunden elmarknad. EU har till exempel lagt fram förslag på en energiunion för effektiv, trygg och hållbar energiförsörjning. Sverige bör därför se över möjligheterna att utöka energisamarbetet.

Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar för ett hållbart och konkurrenskraftigt elsystem än många andra länder, och det gäller att tillvarata dessa fördelar på ett bra sätt. Projektet Vägval el har arbetat med stor bredd och transparens. Våra rekommendationer är välgrundade och det är med stor tillförsikt vi har överlämnat våra rekommendationer.

För IVA-projektet Vägval el:

Bo Normark, ordförande

Peter Nygårds, vice ordförande

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH

Magnus Breidne, projektchef, IVA

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, Umeå universitet

Mikael Dahlgren, forskningschef, ABB

Anders Ferbe, förbundsordförande, IF Metall

Håkan Feuk, vice president, E.ON

Mats Gustavsson, Energidirektör Boliden

Kjell Jansson, f d. Svensk Energi

Johan Kuylenstierna, chef SEI

Alf Larsen, E.ON

Ulf Moberg, teknisk direktör, Svenska kraftnät

Andreas Regnell, Chef Strategic Development, Vattenfall

Birgitta Resvik, Vice President, Fortum

Gunilla Saltin, vd Södra Cell

Maria Sandqvist, enhetschef Produktkrav & Miljö, Teknikföretagen

Maria Sunér Fleming, ansvarig Energi och Klimat, Svenskt Näringsliv

Ulf Troedsson, vd Siemens AB och koncernchef Siemens Sverige

Pernilla Winnhed, vd Svensk Energi

Björn O. Nilsson, professor, vd IVA

Jan Nordling, huvudprojektledare, Vägval el IVA

Karin Byman, projektledare, Vägval el IVA