Tål jorden tio miljarder människor?

2013-08-21 06:19 Kaianders Sempler  

Jordens befolkning kommer att fortsätta att öka till år 2100, säger den engelske demografen Danny Dorling i en ny bok. Därefter kommer den sakta att minska.

Det tog runt 60 000 år från det att de första människorna utvandrade från Afrika för att uppfylla  jordens alla hörn tills dess att världens befolkning hade vuxit till en miljard människor.

Detta beräknas ha inträffat år 1820. Därefter tog det bara 106 år innan befolkningen hade fördubblats. År 1926 var vi två miljarder. Nu hade befolkningsökningen satt igång på allvar.

Tre miljarder blev vi år 1960, efter ytterligare 34 år. Fyra miljardersstrecket passerades femton år senare, år 1975. Därefter fem miljarder år 1988 och sex miljarder år 2000. I december 2011 var vi sju miljarder människor på jorden. År 2025 beräknas vi vara åtta miljarder.

Men befolkningsökningen har redan börjat avta, säger den engelske demografen och geografiprofessorn Danny Dorling i sin nya bok ”Population ten billion”. Enligt prognoser från FN-organet UNPD – United Nations Population Division – kommer vi att vara nio miljarder år 2045. Därefter kommer jordens befolkning att nå ett maximum vid ungefär tio miljarder år 2100, för att sedan sjunka.

Fler än tio miljarder människor blir vi inte, enligt experterna. Inte samtidigt.

– Befolkningstillväxten tog egentligen fart år 1851, säger Danny Dorling, och den började i vår del av världen. Vid den tiden hade den industriella revolutionen börjat slå ­igenom. Sjukvården hade förbättrats, vilket fick barnadödligheten att sjunka snabbt. I slutet av 1800-talet förbättrades hygienen i storstäderna med avloppssystem vilket fick bukt med kolera och andra pandemier. Sedan kom vaccin och efter andra världskriget antibiotika. Medellivslängden ökade alltmer. Likaså befolkningstillväxttakten (förstaderivatan på befolkningskurvan).

Den snabba befolkningsökningen uppmärksammades på 1960-talet, och man talade om en tickande befolkningsbomb. Mänsklighetens undergång sågs nära förestående. Befolkningsökningen skulle leda till svält, kärnvapenkrig och massdöd. Om inte en pandemi i stil med digerdöden innan dess decimerat mänskligheten till hälften.

– Men så farligt är det inte, säger Danny Dorling. Redan 1971 började jordens befolkningsökningstakt minska (andraderivatan på befolkningskurvan blev negativ). I Europa minskar befolkningen, och på alla kontinenter utom Afrika och Nordamerika har befolkningsökningen i det närmaste upphört. Om mellan femtio och hundra år från nu kommer vi att bli färre på jorden. 

Hur kommer sig detta, och varför?

– Det finns en rad faktorer som påverkar födelsetalen, säger Danny Dorling.

Den materiella standarden är en. Det har visat sig att när människor kommer upp i en årsinkomst av runt 10 000 dollar sjunker födelsetalen till ungefär två barn per kvinna. Men det räcker inte för att hålla populationen konstant, eftersom cirka tio procent av kvinnorna av olika anledningar inte kan eller vill få barn.

Migration är en annan. När folk från fattigare länder flyttar till rikare anpassar de sig till det nya landets seder och skick. Resultatet blir färre barn. Ju mer migration desto lägre befolkningstillväxt.

Urbaniseringen gör att födelsetalen sjunker. Där det tidigare var vanligt med fem-sex barn i en familj nöjde man sig nu med två eller tre. I dag bor hälften av världens befolkning i städer. Om 30 år är de 65 procent, de flesta i någon av världens megastäder med över 30 miljoner invånare var.

Utbildning, i synnerhet av kvinnor, gör att födelsetalen sjunker. Dels väljer kvinnorna att få barn senare, dels väljer de att ha färre barn för att få tid över för sig själva och sina karriärer.

Jämlikhet. Stora olikheter ger upphov till social oro, vilket håller födelsetalen uppe och inverkar negativt på ekonomin. Därför, säger Danny Dorling, måste världens länder gå samman – exempelvis genom FN – för att ha en tumme i ögat på marknaden och stävja rovkapitalisternas excesser.

För några år sedan, år 2008 när skördarna slagit fel, passade internationella spannmålsspekulanter på att göra sig en extra hacka på de fattigas bekostnad. Världsmarknadspriserna på vete rakade i höjden, och det utbröt kravaller i Senegal och en rad andra länder i Afrika. Om inte de redan superrikas girighet kan hejdas äventyras hela jordens framtid.

Klarar jorden av att föda en befolkning på tio miljarder? Kommer maten att räcka?

– Jodå, svarar Danny Dorling. Om den bara fördelas på ett bättre sätt än nu, och man kunde minska svinnet, skulle den räcka till tio miljarder redan i dag. Sammanlagt väger alla människor idag 287 miljoner ton, varav 15 miljoner ton, eller fem procent, beror på att vissa är överviktiga. Ytterligare 3,5 miljoner ton, eller en procent, beror på obesitet, extrem fetma. En tredjedel av dessa människor finns i Nordamerika. Om alla på jorden skulle sikta på att äta sig lika feta som nordamerikanerna skulle det redan nu gå åt lika mycket mat som krävs för att mätta tio miljarder munnar.

– I Deuteronomium – Gamla Testamentets femte Mosebok – utlovas Herrens folk ett land som flödar av mjölk och honung. Den saken går att ordna för alla människor. Likaså går det att förse dem med spannmål och grönsaker. Däremot blir det nog sämre med tillgången på kött och fisk.

Men visst finns det bekymmer för resurserna i framtiden. Framför allt gäller det att få världens sötvatten att räcka. Att se till att fiskbestånden i haven inte utfiskas. Och att förbereda inför en kommande klimatförändring med oroligare väder och höjda havsnivåer som kan drabba jordbruket negativt.

Hur ser då framtiden ut på mycket lång sikt? UNPD förutspår att områden som i dag har negativ befolkningstillväxt, som Europa, år 2300 kommer att ha befolkningar som krympt till en knapp tiondel av dagens. Och det kan innebära nya problem.

Men det är en annan historia.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt