Koldioxidutsläppen när man cyklar

2010-12-07 23:00  

Muskelkraft producerar mer växthusgaser än du tror.

Fråga:

Min bil släpper ut 103 gram CO2 per kilometer. Om jag ­i stället cyklar, hur mycket koldioxid släpper jag då ut?

Christer Lindkvist, Färingsö

 

Svar 1:

Låt oss ta mitt gympass som utgångspunkt för en  analys. Jag cyklar mig genomsvettig under en timme, och har då enligt cykeldatorn förbrukat drygt 600 kcal och förflyttat mig 30 km. Dessa 600 kcal kommer från förbränning av cirka 60 g fett. Vid förbränningen bildas ungefär som för bensin tre­faldiga vikten koldioxid. Min cykling ger alltså 180 g utsläpp, medan din bensinsnåla bil ger 3 kg. Under själva färden släpper alltså en bil ut långt mer koldioxid än en cyklist.

Men så till medaljens baksida. Framställning av mat föranleder stora utsläpp av koldioxid. Om du skall ”tanka” dina 600 kcal genom att äta oxkött, laxfilé, tomater, bananer eller läsk så har dessa förorsakat utsläpp mellan 3 och 10 kg, alltså mer än bilen. Även om tomaterna är Krav-odlade har de förorsakat utsläpp på upp till 1 kg koldioxid per kg tomat, och du måste sätta i dig 3 kilo tomater för att ”tanka”. Klimatvänligare är att i stället välja 2 kg morötter. Men hur kul är det, och vilken tid måste du inte lägga till din redan långa cykel­tid för att knapra i dig så många morötter?

När det gäller att producera energi kan människan inte konkurrera med bensin. Maten är både dyrare och föranleder större utsläpp än bensin. Med tanke på att bilmotorn kommer att förbättras ytterligare och att man kan samåka i bilar och bussar är det kanske cykeln och inte bilen som bör förbjudas i framtiden.

Fast ett problem löser förstås ­cykeln – västerlänningars övervikt.

 Mats W

 

Svar 2:

Cykling kräver cirka  26,5 Wh per kilometer, enligt en uppgift som jag hittade på Malmö kommuns webbplats. Det motsvarar 95,4 kJ.

Kolhydrater ger 17 kJ per gram. Man behöver alltså 5,6 g kolhydrater, exempelvis i form av stärkelse, vilket innehåller 2,5 g kol som vid förbränning ger upphov till 9,1 g koldioxid. Detta är alltså det ökade utsläpp ut­över viloutsläppet som cyklingen ger upphov till.

För att få i sig 5,6 g stärkelse behöver man äta 35 g potatis. Potatisens hela livscykel ger 338 g koldixod per kg enligt LRF, det vill säga 35 g potatis ger 11,9 g koldioxid. Totalt ger cyklingen alltså upphov till utsläpp av 21 g koldioxid per km.

Man kan väl tillägga att det här är en uppskattning. Om man skaffar energi från något annat än potatis får man andra siffror.

Harald Nordius

Svar 3:

Enligt hemsidan Sport Fitness Advisor är maximalupptaget av syre för en normaltränad man i 35-årsåldern mellan 40 och 50 milliliter per kilogram kroppsvikt per minut. Från information på en annan websida räknar jag ut att en normal människa i vila förbrukar cirka 5 ml/kg/min. Om vi antar att man inte vill ta ut sig maximalt under färden till jobbet kanske vi kan sätta denna parameter till 30 ml/kg/min. Antag vidare at mannens kroppsvikt är 80 kg. Det går då åt 2,4 liter ren syrgas per minut. Antag en hastighet om 20 km/h, så får vi en förbrukning på 7,2 liter syrgas per minut. En liter syrgas väger cirka 1,4 g, och för att få veta hur mycket CO2 som produceras måste vi multiplicera med 44/32, dvs förhållandet mellan syremolekylens och koldioxidmolekylens massor. Vi får då ett koldioxidutsläpp på 14 g/km. På de här 3 minuterna det tar at cykla 1 km hade en person i vila producerat cirka 2 g CO2, så netto producerar cyklisten 12 g/km, dvs en dryg tiondel av bilen.

Det ska dock tas hänsyn till att cyklisten dessutom måste få sin energi som åtgår för cyklandet någonstans ifrån, dvs genom att äta. Och mat medför ju som vi vet ett stort CO2-avtryck. Det går åt cirka 60 kcal/timme vid cykling. Under tre minuter (1 km cykling) således 30 kcal. Jag fann en tabell över CO2-utsläpp under
produktionen av några olika sorters mat (http://www.scribd.com/doc/24163/CO2-Emissions-of-Foods-and-Diets), som säger att det bildas 14 g CO2 per kcal nötkött, eller 0,25 g CO2 per kcal sill. För en genomsnittlig amerikansk diet ska det bli cirka 1,5 g CO2 per kcal. Cyklisten behöver alltså äta mat som ger ett utsläpp på 45 g CO2 för att cykla 1 km.

Sammanräknat med cyklistens egen CO2-produktion producera han alltså cirka hälften av bilens utsläpp på 103 g CO2/km. Är cyklisten vegetarian är dock det matrelaterade CO2-utsläppet mindre än en tiondel av det för genomsnittsamerikanen, dvs cirka 4 g/km, så 16 g/km sammanräknat med den egna CO2-produktionen. Om cyklisten har en diet som till 100 procent består av lammkött hade han dock släppt ut cirka 25 g CO2 per kcal, vilket ger 750 g CO2 per km cykling, det vill säga enormt mycket mer än bilen.

Sedan kan man givetvis dessutom argumentera att cyklisten utan sin dagliga motionstur på väg till jobbet hade behövt tillskansa sig denna motion på annat sätt för att undvika sjukdomar, och därmed ändå hade ätit den här maten.

Då alla dessa siffror är tagna från olika mer eller mindre opålitliga källor på internet så ska uträkningen givetvis tas med en viss nypa salt, men storleksordningarna bör i vart fall stämma hyfsat. Vegetarianer ska definitivt cykla till jobbet om de vill minska sina CO2-utsläpp, maniska köttätare bör dock ta bilen (eller minska ner på köttkonsumtionen). Folk med genomsnittlig diet gör troligen också miljön en tjänst när de cyklar.


Johan Lindberg, doktorand i astronomi, Köpenhamn

 

Nya frågor:

Jag har sprängt sönder stenblock genom att lägga dynamitgubbar ovanpå stenen och täcka laddningen med blöt jord eller lera. Resultatet blir att blocket krossas fullständigt. Detta sätt att spränga kallas vad jag minns för att bulldosa. Men varför riktas sprängverkan nedåt? Jag tycker att jorden/leran borde kastas uppåt och inget hända med stenen.

Lennart Kvist

 

Fråga:

Vilka effekter kan stora installationer av solel – solceller eller solfångare – ha om de placeras i en öken? Skulle det ge andra förutsättningar för nytt växt- och djurliv i skuggorna? Hur påverkas luftfuktigheten? De gånger det regnar torde vattnet stanna längre i marken där det inte är direkt solljus. Kan det vara ett sätt att hindra ökenutbredningen?

 Elias

 

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt