Blöta böcker i Prag

2013-03-20 05:08 Kaianders Sempler  

I den stora översvämningen 2002 dränktes arkiv och bibliotek i Prag av floden Vltavas vattenmassor. Forskare vid Tjeckiska Vetenskapsakademien har till sist funnit en säker metod att torka och desinficera de tusentals blöta böckerna med mikrovågor.

Sommaren 1648 anlände den svenska armén till Prag. Målet var att inta staden och befria den från sina rikedomar. Trettioåriga kriget led mot sitt slut, så det gällde att sno sig om man skulle hinna roffa åt sig byte för att betala soldaterna med. General Hans Christoff Königsmarck, Sveriges fältmarskalk, intog snabbt Prags slott på Malá Strana, västra sidan om floden Vltava, och beordrade sedan sina trupper att gå över Karlsbron och ta sig in i själva staden. Men vid den stora porten vid brons östra ände var det stopp. Anfallarna slogs tillbaka.

Svenskarna beredde sig på en lång belägring, men tiden var på Pragbornas sida. I början av november kom beskedet att fredsfördrag hade slutits mellan de krigförande parterna i Osnabrück och Münster. Det trettioåriga kriget var äntligen slut, men ännu hundra år senare skulle tyska mödrar skrämma sina barn med att svensken skulle komma och ta dem om de inte var lydiga.

Svenskarna plundrade Pragborgen och den väst­ra sidan av Prag, varifrån man tog med sig alla statyer, konstföremål och värde­saker man kunde hitta. En del av stöldgodset finns i dag på Drottningholms slott. Värdefulla böcker som codex argentus, den berömda gotiska Silverbibeln från 500-talet, hamnade på universitetsbiblioteket ­Carolina Rediviva i Uppsala.

Sedan trettioåriga krigets dagar har mycket vatten flutit under Karlsbrons stenvalv, vissa år mer och vissa år mindre. Allra mest flöt det i augusti 2002. Under sommaren hade det regnat oavbrutet i hela Centraleuropa, och Vltava svämmade över sina bräddar och dränkte centrala Prag. Här och där kan man fortfarande se högvattenmärken på husen på Malá Strana. Nio meter över normalvattenståndet steg vattnet, och dränkte snabbt källarvalv, arkiv och bibliotek. Allt från ovärderliga medeltida handskrifter till stora mängder landregister och domstolsprotokoll (inte minst från processerna mot dissidenter under kommunisttiden) sög begärligt i sig det leriga flodvattnet.

Den som fått en bok vattenskadad vet att det inte är någon enkel sak att torka den. Dessutom är det bråttom. Genomblöta böcker möglar snabbt i sommarvärme, något som amerikanerna i New Orleans några år senare fick erfara efter orkanen Katrinas härjningar. Det första arkivarierna i Prag gjorde var klokt nog att frysa ner de blöta böckerna. Plats för de våta arkiven bereddes snabbt i fryshusen i stadens slakthusområden. Därigenom fick man åtminstone lite andrum för att fundera över hur man bäst skulle gå till väga för att torka böckerna.

Den enda något så när säkra metod som fanns tillgänglig år 2002 var frystorkning i vakuum. Tyvärr är det en både dyr och långsam process. Det skulle ta decennier att rädda bara en bråkdel av arkiven. Här krävdes något helt annat, men vad?

– Varför inte använda mikrovågor? föreslog forskaren Milan Hájek vid Tjeckiska Vetenskapsakademiens institut för miljöteknik. Mikrovågorna värmer ju mest inuti, så böckerna torkas inifrån och ut. Något som gör att man slipper problem med fukt längst inuti, men en snustorr yta.

– Omöjligt, svarade andra experter. Vi har försökt, men det blir bara brännskador.

Problemet med mikrovågor i ett slutet utrymme, som i en ugn, är att det bildas heta punkter – hot spots. Detta beror dels på att strålningen bildar stående vågor som ger en ojämn fältstyrka (det är därför man ofta behöver roterande tallrikar i mikrovågsugnar för att få maten jämnt uppvärmd), dels på att inhomogeniteter i materialet som ska torkas gör att temperaturen kan variera kraftigt mellan olika punkter. Innehåller böckerna dessutom metall­haltigt bläck, guldinläggningar i anfanger och illustrationer eller metallföremål som häftklamrar är risken stor att det blir allvarliga brännskador.

Efter en lång tids experimenterande fann Milan Hájek en lösning. Genom att placera skivor av poröst keramiskt material över och under boken som ska torkas kan mikrovågsfältets fluktuationer minskas. Dessutom utjämnas ojämnheter i temperaturen inne i boken och man slipper brännskador vid metall­föremål och bilder.

Resultatet blev en patenterad automatisk mikrovågs­tork där böcker och arkivmaterial torkas på löpande band. Inne i torken finns dessutom uv-lampor, drivna av mikrovågorna själva, som samtidigt desinficerar böckerna.

Nu kan man fråga sig varför allt detta jobb över huvud taget behövdes? Varför varnade inte det tjeckiska hydrologiska institutet för den kommande översvämningen i förväg? Då hade man hunnit evakuera lågt liggande källare och magasin.

– En bra fråga, men tyvärr får vi nog aldrig svar på den, svarar en talesman för Vetenskapsakademin. Saken är nämligen den att hela institutet översvämmades. Alla datorer och data gick förlorade.

Ökad risk för översvämningar även i Sverige

Risken för översvämningar i Sverige har ökat, säger Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH. Det är sedan ­tidigare känt att utbyggnationen av vattenkraften förändrat variationen av vattenflödena i Sveriges älvar. Vad som är mindre känt är att de senaste 150 årens landskapsförändringar i samband med det svenska jordbruket också har påverkat variationen i vattenflöden i åar och älvar. Nu flaggar forskarna för en ökad risk för översvämningar.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt