Bombforskarens två sätt att stoppa terrordåd

2016-03-23 13:51 Helen Ahlbom  

Hur försvårar man för terrorister med hemmagjorda bomber? Bombforskaren Henric Östmark på FOI har flera förslag. Bland annat en helt ny teknik för att skanna av många människor.

Hur gör man det svårare för terrorister som gör hemmagjorda bomber? Det finns två forskningsprojekt inom EU som sysslar med just det.

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, deltar i båda två. Henric Östmark är institutets forskningschef för energetiska material, där sprängämnen ingår.

Ett sätt är att göra "bombråvaror” mindre användbara, utan att den traditionella användningen av ämnen försämras. Ungefär som att lägga kräkmedel i rödsprit. Spriten fungerar fortfarande som bränsle, men är äcklig att dricka.

Henric Östmark berättar att man inom forskningsprojektet har hittat ett ”kräkmedel” för en av bombråvarorna, väteperoxid.

– Vi har hittat en kemikalie, som vi tror vi skulle fungera för väteperoxid, säger han.

Vilken kemikalie det handlar om vill han inte avslöja. Den har ännu inte börjat tillsättas väteperoxiden.

– Än så länge har inte tillverkarna av väteperoxid varit så lockade av förslaget, enligt Henric Östmark.

– Tillverkarna var positiva till forskningen inledningsvis, men när vi väl fann kemikalien, så minskade intresset. Deras produkt får lite kortare lagringstid, och en redan komplicerad tillverkningsprocess blir lite mer komplicerad, säger Östmark.

Forskarna tror också att de är på god väg att hitta en "kräk-kemikalie" som skulle kunna användas i hexamine, en annan bombråvara.

Sedan något år finns en lag i Sverige som förbjuder försäljning av de mest kända bombråvarorna till allmänheten, förutom i betydligt lägre koncentration än tidigare. Se ruta.

Ett annat sätt att försvåra för bomtillverkarna är att avslöja själva tillverkningsplatsen. Och det kan ske med hjälp av sensorer, som automatiskt detekterar bombråvaran på avstånd.

– Polisen i Madrid och Helsingfors samt FOI i Stockholm har testat ett sensorsystem för automatiskt detektion av väteperoxid. Systemet fungerade. Det får plats i en takbox, vi har delar av det här på FOI.

Men ingen använder det i dag. Det var ett forskningsprojekt.

– Det är inget som alla poliser i Europa kan ha. Det skulle bli för dyrt. Men man skulle kunna ha några system som sattes in om någon misstänkte bombtillverkning, anser Östmark.

I det projektet testades två olika sensorsystem. En variant som liknar den som används vid säkerhetskontrollen på flygplatser. Där registrerar inte en specifik kemikalie. Och en annan variant, där man använde en kvantumkaskadlaser för specifika kemikalier som väteperoxid och nitrometan.

Hur nära bilen behöver vara för att de ämnena ska kunna detekteras, vill inte Henric Östmark avslöja.

De sprängämnesdetektorer som redan i dag används på flygplatsernas säkerhetskontroller är tillräckligt bra för att hindra att bomber tas med på flygplanen, menar Henric Östmark.

– Vi får inte in bomber i flygplan längre. Men vi har ju inget skydd i ankomsthallen, som ju blev tydligt i går i Bryssel.

Att sätta säkerhetskontrollen vid ingångarna till ankomsthallen i stället, löser inte problemet eftersom köerna bara flyttas dit. Och då placeras bomben bara där i stället.

Men det finns en helt ny teknik, menar Östmark, som skulle kunna vara lösningen.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men skulle kunna finnas på marknaden inom fem år, menar han.

Fördelen med den nya lösningen är att den kan skanna av folk som passerar genom en ingång, och därför inte orsaka köer. Den är liten, och alltså inte så synlig, och Östmark tror att den skulle kunna göras rätt billig.

– Den skulle kunna sättas vid varje ingång på viktiga platser, och obemärkt skanna av alla som passerar genom dörren.

Henric Östmark vill ännu inte avslöja så mycket om den nya tekniken, som FOU testar i en förstudie.

– Jag kan säga så här mycket. Det är en gammal teknik, men nya sensorer, som mäter andra parametrar på ett nytt sätt.

Varför tar det tid att göra en bomb?

Det kan ta två månader att göra en hemmagjord bomb. Varför det?

Henric Östmark på FoI ger besked:

– Det är ju inte helt enkelt att få tag i hundra liter väteperoxid tillexempel, och sedan tar det ju tid att göra det mer koncentrerat genom att koka bort vattnet i ett vanligt kök – och sedan koppla in initiatorn, kanske en mobiltelefon. Det är ju inte helt riskfritt, säger han.

– Tändarna tar också en stund att tillverka. Säkert flera dagar för de som inte är vana. Och sedan ska väteperoxiden blandas med bränslet och fyllas i kärl. Och sedan förses med spikar som splitter.

– Och sedan koppla in initiatorn, kanske en mobiltelefon.

Råvaran som används för hemmagjorda bomber

  • Väteperoxid används främst för olika typer av blekning, exempelvis av jakttroféer, porslin och möbler, samt för desinfektion. I de flesta fall kan både blekning och desinfektion ske med halter som inte är tillståndspliktiga, det vill säga maximalt 12 viktprocent.
  • Nitrometan används främst som komponent i bränsleblandningar för modellfarkoster. De flesta farkosterna behöver mindre än 30 viktprocent nitrometan, för vilket något tillstånd inte behövs. 30 viktprocent nitrometan motsvarar 25 volymprocent i modellbränslen. För bränsleblandningar med upp till 25 volymprocent nitrometan behövs inget tillstånd.
  • Salpetersyra används i undantagsfall för etsning av metaller, men det finns fullgoda alternativ som inte är tillståndspliktiga som fungerar i de flesta fall, exempelvis för natriumpersulfat och järnklorid.

Källa: MSB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt