”Vattenkraftens reglerförmåga måste värnas”

2014-06-28 07:00  
Suorvadammen högt upp i Lule älv. Foto: TT

DEBATT. Ett bra prissättningssystem skulle visa vattenkraftens värde och skapa incitament för att öka reglerkapaciteten, skriver Naturskyddsföreningen.

Vattenkraftens reglerförmåga är viktig för ett framtida energisystem baserat på 100 procent förnybar energi. Därför skulle Naturskyddsföreningen vilja föreslå ett prissättningssystem som speglar vattenkraftens värde och skapar incitament för att öka reglerkapaciteten. Samtidigt måste vattenverksamhetsutredningens förslag om nyprövningar för vattenkraftverk förverkligas. På så sätt kommer kostnaden för miljöhänsyn att flyttas från skattebetalarna till företagen, där den hör hemma.

I förra veckan kom vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande, men debattens vågor om delbetänkandet som kom i höstas har redan gått höga. Naturskyddsföreningen har med förvåning och irritation sett det ena mer osakliga inlägget efter det andra om att förslaget om nyprövning för vattenkraftverk skulle hota den svenska vattenkraften och dess roll som bas- och reglerkraften i det svenska energisystemet. Vi vill därför här redogöra för några fundamentala miljörättsliga principer:

1. Alla industriella verksamheter ska prövas enligt Miljöbalkens regler. Anledningen till att vattenkraften hittills i mångt och mycket har sluppit sitt miljöansvar är att de haft tillstånd på obestämd tid och för att omprövningsprocessen inte fungerar. Vissa tillstånd är flera hundra år gamla. Detta är inte förenligt med EU:s regelverk och avviker från hur andra industrisektorer hanteras i svensk rätt. En omdaning av nuvarande system är nödvändig eftersom det i nuvarande omprövningstakt kommer att ta minst 300 år att säkerställa miljöhänsyn i alla Sveriges ca 2 000 vattenkraftverk.

2. Polluter Pays Principle ska gälla. Dagens situation, där länsstyrelser och kammarkollegiet måste betala för omprövning av verksamheter som inte uppfyller miljöbalkens krav och betala för de vattendroppar som släpps förbi turbinerna till gagn för fisken, är ineffektiv och avviker från en modern syn på ansvar för miljöskador. Det bör givetvis vara verksamhetsutövarna själva som säkerställer en bra prövning och att de har aktuella tillstånd och betalar för nödvändiga miljöhänsyn.

3. Vid varje enskild prövning görs rimlighetsavvägningar i enlighet med andra kapitlet i Miljöbalken. Även den samhällsekonomiska avvägningsregeln i 11 kapitlet i Miljöbalken används. Ändå har näringen, med Svensk Energi i spetsen, valt att lyfta fram osannolika scenarier för miljöhänsyn vid nya prövningar. Siffror som att 30 % av Sveriges vattenkraftsel skulle försvinna om beredningens förslag förverkligas skulle divergera kraftigt från svensk rättspraxis och saknar verklighetsförankring.

Vi anser att själva kärnan i utredning, att det behövs en bättre process för att se till att alla kraftverk genomgår en prövning enligt Miljöbalkens regler samt att det är näringen själv som ska bekosta den nödvändiga omställningen, är helt nödvändig. Vi vill också vara tydliga med att för att få till en förändring i prövningstakten och för att städa upp bland gamla och bitvis ogenomträngliga tillstånd, bland annat i form av uråldriga privilegiebrev, behövs nyprövningsförfarandet komma till stånd.

Naturskyddsföreningen är en av Sveriges främsta förespråkare för förnybar elproduktion. Vi tror att 100 % förnybart är nödvändigt och möjligt. Vattenkraften med sin förmåga till både korttidsreglering och säsongsreglering är en viktig pusselbit i den ekvationen. Där är föreningen helt enig med både Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Naturskyddsföreningen känner sig dock, till skillnad från näringen, helt trygg med att det nuvarande skyddet i lagstiftningen i allt väsentligt kommer att säkerställa de stora kraftverkens fortsatta produktion och reglerkraft. Viss miljöanpassning bör givetvis ske även i dessa, men den stora vinsten för miljön ligger i miljöanpassningar av de många små kraftverken, som står för en mycket liten del av elproduktionen och som är oviktiga ur reglersynpunkt, men som förorsakar en stor del av problemen för fiskar och andra djur.

För att uppnå en fortsatt hög användning av vattenkraft som reglerkraft skulle föreningen därför vilja se ett prissystem där reglerkraftsproduktion värdesätts högre än idag, vilket skulle bidra både till vattenkraftens lönsamhet och skapa incitament för att använda den i första hand just för reglering av elsystemet. Vi bjuder därför in till en förhoppningsvis fruktsam gemensam diskussion om hur en prissättningsmekanism som möjliggör detta kan se ut.
 

Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Anna Wolf, Sakkunnig energi, Naturskyddsföreningen

Ellen Bruno , Sakkunnig vatten, Naturskyddsföreningen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt