”3d-kompetensen stack till USA och Norge”

2014-03-04 13:02  

DEBATT. Vinnovas katastrofala slutsats på 2000-talet skrämde svenska 3d-experter utomlands. Bristen på kunskap i industrin gör nu att Sverige sackar efter på additiv tillverkning. 3d-utskrifter är så mycket mer än hemgjorda vapen, skriver Evald Ottosson, vd Protech och talesperson för nybildade SVEAT.

Sverige var ledande inom additiv tillverkning under 1990-talet. Tack vare arbetet som främst gjordes av forskningsinstitutet IVF kunde svensk industri följa med i den internationella utvecklingen och dra industriell nytta av den nya additiva tekniken.

Denna för svensk industri positiva utvecklingen fick ett abrupt slut när Vinnova, i ett förarbete till en forskningsproposition i början på 2000-talet, slog fast att 3d-skrivare och additiv teknik inte skulle ha någon betydelse för svensk industri. Resultatet av denna katastrofala slutsats var att så gott som alla personer med kompetens inom additiv tillverkning lämnade Sverige eller bytte bransch. Kompetensen försvann till USA, Norge och Storbritannien, som med glädje tog emot den.

Som en jämförelse: Barack Obama talade i sitt ”State of the Union” förra året om vikten av att satsa på additiv teknik. Det blev starten för en storsatsning på ”Manufacturing Innovation Centers” över hela USA. I Storbritannien satsar regeringen motsvarande 80 miljoner kronor för att stärka forskningen inom additiv tillverkning. University of Nottingham håller på att anställa ytterligare 70 doktorander inom additiv teknik, utöver de man redan har. I Tyskland bildar universitetet i Paderborn tillsammans med leverantörer och användare ett spetsforskningscenter, för att forska kring additiv tillverkning samt förbättra industrins användning av tekniken.

Vad händer i Sverige? Svenska företag är i dag duktiga på att utnyttja additiv teknik i produktutvecklingen genom att ta fram prototyper men saknar tyvärr kunskap i att använda tekniken för att producera jiggar, fixturer och slutprodukter producerade med additiv teknik. Tyvärr ökar medvetandet alltför långsamt.

Vinnova satsar 500 000 kronor på en förstudie som eventuellt skall leda till en större satsning på forskning. När Xenter Botkyrka ville starta en YH-utbildning inom additiv tillverkning till hösten 2014, stoppades initiativet av en tolkningsfråga om förkunskapskrav. Hur kan en utbildning som vore så värdefull för industrin stoppas på detta sätt?

De enda svenska politiker som har kommenterat utvecklingen kring 3D-skrivare och additiv tillverkning är justitieminister Beatrice Ask och EU-kommissionär Cecilia Malmström. Kommentarerna har rört sig enbart om risken med att folk använder 3D-skrivare för att tillverka egna vapen. Det borde ligga i intresset hos hela regeringens, oppositionsledarna, fack och arbetsgivare, och alla andra som säger sig vilja stärka Sveriges konkurrenskraft, att uppmärksamma den additiva teknikens potential.

För att hjälpa och informera skolor, industri och politiker om additiv teknik och 3d-tillverkning har vi bildat intresseföreningen Svensk additiv tillverkning, SVEAT. Vi bidrar gärna med vår kunskap om vad som är möjligt och om vad som händer i övriga världen inom additiv tillverkning. Vi vill inte att Sverige hamnar på efterkälken i denna banbrytande utveckling. Men vi kan inte göra allt själva – alla berörda delar av samhället behöver involveras.

Evald Ottosson Talesperson för SVEAT och VD Protech AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt