Mätningen avslöjar gifter i båtens skrov

2015-10-07 04:00 Ulla Karlsson-Ottosson  

Botten vid småbåtshamnar och uppläggningsplatser har ofta höga halter av giftiga metaller. Boven är båtbottenfärger.En ny svensk metod hittar skroven som förstör miljön och som kan göra att den som arbetar med båten blir sjuk.

Med den rymdpistolliknande mätutrustningen i höger hand stegar forskaren Britta Eklund fram till segelbåten som ligger upptagen på land vid Bosö båtklubb på Lidingö. Hon sätter utrustningen mot skrovet och skjuter av en röntgenstråle. Efter 30 sekunder konstaterar hon nöjt att värdena för tenn ligger på en låg nivå. Det är inte självklart.

Från mitten av 1960-talet fram till 1989 innehöll många båtbottenfärger miljögiftet tributyltenn (TBT). Men det som tar död på havstulpaner och alger påverkar även andra organismer.

– TBT är det giftigaste ämne som människan tillverkat, till och med giftigare än DDT. Det är hormonstörande och påverkar fertiliteten, är cancerogent och bryter ner immunförsvaret, konstaterar Britta Eklund, forskare vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi på Stockholms universitet.

År 1989 förbjöds TBT-baserade färger på båtar som är mindre än 25 meter. Sedan 2008 gäller förbudet globalt för alla fartygstyper. Trots det tillförs ämnet hela tiden bottensedimentet vid småbåtshamnar längs hela svenska kusten. Det gäller även marken på uppläggningsplatser. Det har Britta Eklund och hennes kolleger konstaterat i landsomfattande mätningar.

– Vi har hittat mycket höga halter av flera kända giftiga föroreningar: koppar, zink och inte minst TBT. De kommer från rester av tidigare lager av båtbottenfärg som finns kvar på skrovet. Det är ägaren ofta inte medveten om.

För att lösa problemet har hon och forskarkollegan Lennart Lundgren, tillsammans med Erik Ytreberg på Chalmers, utvecklat en metod att på plats mäta mängden tenn, koppar eller zink på ett skrov. (Koppar ersatte zinkoxid i båtbottenfärger under 1990-talet.) Metoden bygger på så kallad röntgenfluorescens, en vanlig analysmetod för oorganiska material. En röntgenstråle som skickas mot skrovet slår ut elektroner i det innersta skalet hos atomer i materialen. Då hoppar elektroner på en högre energinivå ner för att fylla de lediga platserna. Överskottsenergin skickas ut i form av fotoner. Resultatet blir en mätbar röntgenstråle som är karakteristisk för varje grundämne.

– Utrustningen i sig är inte unik, det vi har gjort är att utveckla ett sätt att kalibrera den för att mäta på plastskrov, säger Britta Eklund.

Sedan i mars månad har mätutrustningen använts för att i forskningssyfte mäta halterna av tenn, zink och koppar på skrovet hos närmare 300 fritidsbåtar. Metaller som alla är miljöskadliga och giftiga när halterna blir höga.

– Vi har bland annat konstaterat att cirka 20 procent av skroven har höga värden av tenn.

Några riktvärden för när båten måste saneras finns inte ännu. Det håller myndigheter som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Transportstyrelsen på att utreda. Men om utrustningen visar höga halter av tenn är Britta Eklund helt klar över vad båtägaren bör göra:

– Då krävs heltäckande klädsel och munskydd när man arbetar med båten. Annars kan man bli sjuk. Och se till att lämna barn och husdjur hemma.

Bolaget Happy Boat har nu bildats runt tekniken och sättet att kalibrera den bärbara utrustningen är patenterat. Förhoppningen är att den på sikt ska kunna användas för att utfärda ett slags miljöcertifikat för småbåtar eller vid skrotning.

Havstulpaner ökar bränsleförbrukningen

  • Havstulpaner, mossdjur, blåmussla och grönslick. Det finns många marina organismer som gillar att fästa sig på en båtbotten.
  • Blir påväxten stor ökar skrovets friktion mot vattnet och bränsleförbrukningen skjuter i höjden.
  • Därför målar många båtägare skrovet med färger där kemiska eller biologiskt aktiva ämnen hindrar påväxten.
  • Problemet är att ämnena även hamnar i vattnet och på marken vid uppläggningsplatser för båtarna.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt