Från prao till professor på flygmotorfabriken

1999-10-28 13:07 Johnny Westling  
- Kom ihåg att inom flygindustrin är det inte produkterna som man konkurrerar med, utan kompetensen. Vår överlevnad här i Trollhättan beror på om vi kan klara vår försörjning av spetskompetens långsiktigt, och göra det av egen kraft, säger professor Bengt-Olof Elfström på Volvo Aero i Trollhättan.

Denna övertygelse delar han med hela Trollhättan. Därför finns på företaget fem professorer med 50 fors-kare, en egen ingenjörsutbildning och ett eget gymnasium. Bakgrunden är att Volvo Aero, forna Volvo Flygmotor, för 25 år sedan bestämde sig att styra bort från den trygga famn som svenska flygvapnet utgjorde, mot den betydligt mer krävande internationella civila flygbranschen.

Man blev samarbetspartner med de stora flygmotortillverkarna i världen. Och man har lyckats. De militära flygmotorerna utgör idag bara 12 procent av företagets omsättning. Men att, som Volvo Aero, vara kompetent komponenttillverkare åt sådana företag som Rolls-Royce ställer stora krav.

- Vi måste kunna prestera lika god forskning inom vår specialisering som våra beställare, alltså företag med 10-20 gånger så stor omsättning, förklarar professor Bengt-Olof Elfström.

- Flygindustrin är forskningsintensiv, och andra företag i branschen ligger i folkrika områden med god försörjning av akademiker. Det är den utmaning vi i Trollhättan tar. Och vårt sätt att lösa det är att knyta utbildning och forskning till företaget, berättar han.

- Vår ständiga fråga är hur vi ska få tag på kompetens till Trollhättan när den egentligen inte finns att få någonstans i Sverige?

Bengt-Olof Elfström konstaterar stolt att på Volvo Aero i Trollhättan finns nu Europas ledande experter inom flera strategiska teknikområden, till exemel professor Lars-Erik Eriksson som är en auktoritet inom strömningsteknik.

- Men vi är ständigt konkurrensutsatta vad gäller just kompetensen. Vi måste värna om de experter vi redan har och hela tiden fostra nya. Helst forskare inom discipliner som ännu är outforskade.

- Och det är här hela systemet med gymnasium, ingenjörsutbildning och forskarutbildning inom företaget kommer in i bilden. Vi har skapat ett självlärande system som långsiktigt försäkrar oss om att kompetensen hela tiden utvecklas.

Det är med just dessa ögon Bengt-Olof ser hela utbildningssystemet: för att klara av den framtida försörjningen av kompetens till det egna företaget. Från grundskolans pryo och prao via industrigymnasiet, praktiken, fortbildningskurserna, den egna produkt-ingenjörsutbildningen, de omgivande akademiska läroanstalterna, studenternas examensarbeten, forskarutbildningarna till professorerna.

- Huvuddelen av våra akademiker kommer in utifrån. Det är folk som vi i viss mån fostrat själva genom att delta i undervisning på universiteten, leda examensarbetare, doktorander med mera. Men det är viktigt att förstå detta, det behövs rejält med kunskap på företaget för att kunna få bästa nytta av den kunniga personal som man rekryterar utifrån.


Luleingenjör sätter bo
Susanne Vesterlund, 27, är civilingen-jör från Luleå och rekryterad som trainee för två år sedan.

- Vi är en hel del som kommer från Luleå här i Trollhättan, berättar hon.

På 16 månader jobbade hon på fyra olika ställen. Och till slut hamnade hon på kvalitetstekniken som projektledare för leverantörsstyrning.

Soligaste minnet från traineetiden, förutom kompisarna i traineegruppen, var ett halvår hos en underleverantör i USA.

- Trollhättan blir nog mitt hem för ett tag framöver. Jag trivs så bra här att jag just köpt ett hus.

Anna trivs i Berget
Anna Johansson, 19, gick ut Volvo Aeroprogrammet på Nils Eriksson-gymnasiet i våras. Det är Trollhättans mest attraktiva gymnasieutbildning. Eleverna slåss om de 32 platserna. Men så innebär utbildningen inte bara ett garanterat fast jobb. Under hela utbildningstiden har man extrainkomster i form av feriearbete eller kvällsskift alltefter intresse och ork. Sista året omfattar också en amerikaresa. Anna som idag jobbar i Berget, som den stora underjordsverkstaden heter, har alla möjligheter att studera vidare till ingenjör. Men hon tar en sak i taget. Närmast i tur står en produktionsteknisk utbildning som hon får på jobbet. Hon har hunnit jobba här fem somrar och RM-12-motorn, alltså den som sitter i Jas Gripen, är hennes arbetsområde. Fast anställd blev hon redan då hon gick andra året på gymnasiet. Jobbet idag består i att kontrollera motorn.

Livsviktig forskning
Kåre Lodeby, 26 år och doktorand, bor i Göteborg, studerade i Luleå och forskar i Trollhättan. Kåre är en resande man och det är kanske därför han forskar på flygmotorer, en forskning som vi flygresenärer ska vara innerligt tacksamma att han engagerar sig i. Kåre tar fram och utvecklar metoder för att räkna ut livslängd på komponenter i motorerna så att de kan bytas ut innan de går sönder.

- Mitt examensarbete gjorde jag också här och det kom att tjäna som en förstudie till min forskning, berättar Kåre.

Hans handledare är professor Jacques de Maré på Chalmers i Göteborg. När Kåre är 29 räknar han med att kunna spika upp sina teser. Disputationen sker alltså under år 2002.

Vägen dit tycker Kåre är stimulerande. Han anser det vara ett privilegium att kunna verka som forskare mitt i den verkliga verkligheten.

Kåre är ingalunda ensam forskare på Volvo Aero. Totalt är 50 forskare mer eller eller mindre knutna till företaget. 15 av dem med anställning hos Volvo Aero.

Håkan går vidare
Håkan Björkälv, 34, gick el-teleutbildning på gymnasiet och blev färdig 1985. Sedan dess har han arbetat i Berget. Men sedan årsskiftet studerar han med full lön till högskoleingenjör på jobbet. Det var inget lätt beslut efter att ha jobbat i 15 år, varav 10 år i företaget. Men han har pratat med kamrater som gått utbildningen, och har inte ångrat sig.

- Fast första perioden med mycket teori, som matematik, hållfasthet och materialteknik, var tuff innan man hittade studietekniken. Nu är det lättare och det är stimulerande att komma ut på praktik runtom på olika avdelningar, menar Håkan, som år 2001 är ingenjör med motsvarande 80 akademiska poäng, med inriktning mot produktutveckling, produktstöd och hållfasthet.

- Kunskaperna är naturligtvis viktiga, men den sociala kompetensen är nästan lika betydelsefull. För vi studiekamrater bildar ett nätverk, vårt nätverk i företaget, och det kommer att bli en mycket viktig tillgång för mig i framtiden, hävdar han.

Professorns långa väg
Beng-Olof Elfström, 50, är professorn som har gått den långa vägen.

Jobbat många år som arbetare inom industrin innan han blev chalmerist i teknisk fysik. Han blev teknologie doktor och konsult som materialspecialist för att så småningom bli chef för materialteknik på Volvo Flygmotor.

- Jag märkte att många som jag anställde kom från tekniska högskolan i Luleå, men med mig blev det precis tvärtom. Jag blev anställd av tekniska högskolan i Luleå som professor och nu delar jag min tid mellan Trollhättan och Luleå.

Bengt-Olof är en av tre professorer som är anställda av Volvo Aero och nästa år kommer ytterligare två.

Den här gruppen av professorer bedriver inte bara forskning utan utvecklar också forskningsstrategin för företaget. Det forskas inom ett 20-tal ämnesområden. Och strategin är att få igång forskning inom nya områden där det idag inte finns doktorskompetens.

Johnny Westling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt