Röjdykare kopplas in på sanering av vrak

2015-02-05 06:09 Lars Anders Karlberg  
Claes Annvik, röjdykare från Marinens dykdivision i Skredsvik i Gullmarsfjorden. I dag egen företagare och reservofficer i Marinen. Foto: Privat.

Claes Annvik och Mattias Lysell, två erfarna röjdykare från Marinen, ska föreslå nya effektiva metoder att sanera miljöfarliga vrak i Östersjön. Uppdraget kommer från Havs- och vattenmyndigheten HaV.

Claes Annviks företag Meodec i Göteborg fick i dag närmare 500 000 kronor för att utarbeta ett operativt koncept för sanering av miljöfarliga vrak - och att skapa ett kluster av företag runt Östersjön med kompetens att dyka till 100 meter.

- Vi ska göra en förstudie om det kan vara en framgångsrik metod att med dykare och undervattensfarkoster identifiera vilka vrak som är miljöfarliga och vilka som inte är det.

- Vi ska också bedöma möjligheterna att sanera miljöfarliga vrak där de ligger, utan att behöva kosta på dyr bärgning, säger Claes Annvik till Ny Teknik.

Han har sin bakgrund som röjdykare på Marinens Röjdykardivision vid Skredsvik i Gullmarsfjorden på Västkusten. I projektet har han med sig Mattias Lysell, också han före detta röjdykare i Marinen.

- Att dyka med frisimmande dykare ned till 100 meter är avancerat. Det går, men det kräver specialutrustning - ett helt slutet, elektroniskt styrt system som pytsar ut syrgas och annan gas i rätt mängd och som renar utandningsluften. Dessutom måste dykaren ha extra gasflaskor under armarna, plus tuber som fästs på nedstigningslinan, säger Claes Annvik.

Deras förstudie kan ses som ett komplement till prioriteringsverktygen Vraka som Chalmers, Sjöfartsverket och Kustbevakningen tagit fram för riskbedömning av de cirka 20 000 vrak som ligger i svenska vatten.

Vraka-metoden har utvecklats utifrån kunskaperna om fyra kända vrak - valkokningsfartyget Skytteren utanför Måseskär, fiskefartyget Thetis norr om Smögen, lastfartyget Altnes utanför Falkenberg och bulkfartyget Villion utanför Simrishamn.

Ny Teknik redogjorde för Vraka-projektet i nummer 5 2015.

- Vår tes är att det är en effektiv metod att med hjälp av dykare undersöka hur mycket olja som finns kvar i vraken och att med dykarnas hjälp få ut oljan på ett säkert sätt, säger Claes Annvik.

- Hur en sanering kan se ut under vattnet är en del i uppgiften. Vår intention är att inhämta kunskap från andra företag och efter det föreslå olika metoder, säger han.

I uppdraget från HaV ligger också att identifiera vilka andra dykföretag runt Östersjön som kan arbeta med den här tekniken och bygga upp ett kluster av specialister från olika länder.

En stor del av förundersökningen går ut på att identifiera forskning och teknikutveckling.

- Det är sportdykningen som stått för utvecklingen att dyka med frisimmande dykare på så stora djup som ned till 100 meter, säger Claes Annvik.


Följ Ny Teknik på Facebook!

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt