Mål: Reaktorn gör plutonium

2011-02-08 23:00 Monica Kleja  

Sverige satsar 100 miljoner på fem år för att bland annat utveckla en reaktor som ska bränna kärnavfall och generera plutonium. Beslutet, som har varit hemligstämplat, är en del i det internationella samarbetet kring ESS i Lund.

<p>Den 12 augusti i fjol beslutade regeringen, med dåvarande forskningsminister Tobias Krantz i spetsen, att satsa på kärnteknikforskning och utbildning i samarbete med Frankrike. Satsningen beskrivs vara den hittills största statliga på området sedan 80-talet. </p> <p>Ärendet fanns på en hemlig lista, en skugglista, internt kallad B-listan, och beslutet och de påföljande avtalen hemligstämplades.</p> <p>Satsningen på kärnteknik ingår i ett större svenskt-franskt samarbete, som också inbegriper forskning kring acceleratorteknik och klimatfrågor och som omfattar över en halv miljard kronor.</p> <p>Sverige anslår medlen i utbyte mot att fransmännen engagerar sig och medverkar i designen av och finansieringen av forskningsanläggningen ESS i Lund. Frankrike betalar runt 10 procent av konstruktionskostnaden på 13 miljarder.</p> <p>- Avtalet med Frankrike innebär att svenska forskare nu får åka till Frankrike för att bland annat arbeta med utvecklingen av Astrid, säger Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt kärntekniskt centrum och anställd på energikoncernen Vattenfall.</p> <p>Astrid är en kommande fransk avancerad forskningsreaktor, placerad i Marcoule i Provence i södra Frankrike. Den väntas bli unik, eftersom man vill köra den på två sätt. </p> <p>Man ska dels försöka att bränna återtaget kärnavfall som plutonium och americium, dels generera nytt plutonium - ungefär lika mycket som man klyver. På så sätt blir reaktorn självförsörjande.</p> <p>Enligt Jan Blomgren ska svenskarna också forska på hur plutonium-239 ska kunna upparbetas i stor industriell skala för att bli bränsle i framtida "Astrid-reaktorer".</p> <p>- Det är massor med utmaningar i detta, inte minst miljömässigt och tekniskt, och det går inte i dag att definiera vilken som är den svåraste, säger han. </p> <p>Svenskarna får också möjlighet att arbeta vid den nya franska materialtestningsreaktorn Jules Horowitz, som byggs i Cadarache i Frankrike. Fokus blir hur snabbt dagens svenska reaktorer åldras.</p> <p>Anslagen ska finansiera 15 doktorander och 10 disputerade forskare - utlysningen startar i vår.</p>

Astrid blir en snabb reaktor

  • Astrid betyder "Advanced sodium technological reactor for industrial demonstration".
  • Det ska bli en så kallad snabb reaktor, som utnyttjar snabba neutroner, vars kärnklyvningsförmåga kan vara upp till sju gånger högre jämfört med dagens svenska "långsamma" reaktorer.
     
  • En grov modell väntas bli klar under 2011. Reaktorn ska sedan börja byggas 2017 och tas i drift 2022.
     
  • Astrid ska kunna köras som både brännarreaktorer och bridreaktor och sägs i Frankrike bli en uppföljare till bridreaktorerna Phénix och Super Phénix.
     
  • Astrid ska använda Mox-bränsle, en mix av utarmat uran-238 och upparbetat plutonium-239.
     
  • Astrids effekt förväntas bli 600 MW. Liknande natriumkylda reaktorer utvecklas i Indien, Ryssland, Japan och Kina.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt