Därför kallas 3d-skrivaren en bubbla

2013-09-14 06:30  

Hajpen kring 3d-skrivare visar inga tecken på att mattas av. Ny Teknik och systertidningen Affärsvärlden berättar här historien om varför 3d-skrivaren kallas den nya industriella revolutionen – och en bubbla.

Kärt barn har många namn: 3d-printing. Additiv tillverkning. Friformsframställning. Oavsett vad man väljer att kalla fenomenet anser många investerare att det är nästa stora industriella revolution. Visionen är en 3d-skrivare i varje liten verkstad liksom – på sikt – i hemmen. I princip handlar det om en vanlig skrivare, men den här skriver ut i tre dimensioner, alltså även på höjden. Med hjälp av mycket tunna lager som skrivs ovanpå varandra så byggs – eller tillverkas om man så vill – föremål i plast eller metall upp successivt.

Den stora lockelsen med friformsframställning är att kunna tillverka olika detaljer i en och samma maskin, direkt från en datorritning utan att byta verktyg. Längst på området har implantat- och flygindustrierna kommit. Det började för över tio år sedan med tänder. För några år sedan blev det knäproteser och höftinplantat. I dag tillverkas avancerade motordelar till flygplan med hjälp av 3d-skrivare.

Men trots att 3d-skrivare för olika material redan finns att köpa kommersiellt har tekniken inte slagit igenom på industrigolvet. Klassisk skärande bearbetning har fortfarande övertaget när det gäller framför allt kostnaden, men även ytfinish och precision. Men friformstekniken tillåter tillverkning av former som man bara har kunnat drömma om med skärande bearbetning.

– 3d-skrivare har potential att revolutionera hur vi tillverkar nästan vad som helst, sa president Barack Obama i sitt stora tal till nationen i februari i år.

Han lovade att skapa 15 nya centrum för framtidens produktion. Målet är att USA ska leda utvecklingen när tillverkningen flyttar hem, från fabrikerna i Kina till högtekniska företag på hemmaplan, där 3d-skrivarna har en central roll. Entusiasterna talar om en tredje industriell revolution. Det som internet har inneburit för spridningen av information – ska nu hända även för fysiska ting.

Men trots hajpen är det inte särskilt många som har sett en 3d-skrivare. Trängseln var därför stor kring Robert Anderssons utställningsmonter under Almedalsveckan i Visby i början av juli. Vid den populära träffpunkten Bloggplats H12 Wisby Strand förklarade han tålmodigt gång på gång hur prylarna på bordet framför honom kommit till utan vare sig svarv, fräs eller gjutform.

– Många säger att detta är Almedalsveckans stora grej. Flera hade aldrig tidigare hört talas om 3d-skrivare, sa Robert Andersson till Ny Teknik.

Även svenska politiker fick känna på tekniken eftersom Almega passade på att dela ut partiledarnas huvuden, utskrivna i en av Robert Anderssons skrivare. De marknadsfördes dagligen via pressmeddelanden där Almega presenterade ”Dagens huvudnyhet” med en hälsning till ett nytt parti varje dag under veckan.

Robert Anderssons företag Solidmakarna är ett av flera svenska bolag som säljer 3d-skrivare och även skriver ut på beställning. Kunderna är arkitekter, formgivare och produktutvecklare, som har använt 3d-tekniken länge för att snabbt tillverka modeller och prototyper.

Varför den stora hajpen har kommit nu, när tekniken har funnits så länge, är lite svårare att förstå. De första utskrifterna gjordes redan för 25 år sedan och i mitten av 1990-talet kom de första maskinerna som gjorde skalenliga modeller för att testa om en produkt har rätt utformning.

– En anledning till att det nu boomar ordentligt är att man har fått fram material som är tillräckligt bra för produktion och hållbara prototyper. Materialet var tidigare en akilleshäl, säger Lars-Erik Rännar, universitetslektor vid Mittuniversitetet i Östersund, det universitet som har forskat längst på 3d-printing i Sverige.

En annan delförklaring är projektet Reprap som startade 2005 vid universitetet i Bath i Storbritannien. Det går ut på att bygga en 3d-skrivare som kan skriva ut nya delar till sig själv. Utvecklingen sker öppet och vem som helst kan ladda ner ritningarna på maskinen. Projektet har därför inspirerat mängder av företag som har utvecklat enkla och billiga 3d-skrivare för hobbybruk, med tillverkning av alltifrån leksaker till verktyg för hemmabruk. Ett av företagen är amerikanska Makerbot, som startade i en källare i Brooklyn 2009. Företaget säljer enkla skrivare för utskrift i plast och har sålt över 22 000 enheter sedan starten. Den senaste modellen, Replicator 2, finns att köpa för cirka 15 000 kronor.

Stratasys och likaledes amerikanska 3D Systems är de två bolag som ligger bakom den stora börshajpen kring 3d-printing. Stratasys har fokuserat på industrin och kommersiella lösningar. Totalt har företaget sålt över 31 000 skrivare. 3D Systems finns inom samma områden som Stratasys men har dessutom många fler verksamheter efter att ha förvärvat ett 30-tal bolag sedan 2008.

I Sverige är Arcam ledande på 3d-skrivare. De maskiner som Arcam tillverkar i lokalerna i Mölndal har dock ingenting med billiga hobbyvarianter att göra. Prislappen ligger kring fem miljoner kronor och förra året levererades 15 maskiner. Totalt har drygt 100 maskiner skeppats från Arcam till kunder runt om i världen.

Frågan är om ett svenskt börsbolag någonsin har blivit så omskrivet i amerikanska aktieforum på internet som Arcam. Argumentationen där känns igen från dotcom-tidens glansdagar. På samma sätt som pressreleaser om Wap-forum lyfte dotcomaktierna till skyarna för 15 år sedan försöker nu många amerikanska företag att göra en ytlig make­over genom att koppla någon liten del av sin verksamhet till 3d-printing i hopp om att värderas upp. Vd:n för Arcam, Magnus René, tycker dock att epitetet bubbla är överdrivet.

– Nej. När jag tänker på en aktiebubbla tänker jag på it-kraschen. Det var företag som inte tjänade pengar, hade en tveksam affärsmodell och kanske inte så mycket kunder heller och värderades väldigt högt.

Han menar att Arcam växer väldigt fort, tjänar bra med pengar och har några av världens största företag som kunder. Alltså i princip raka motsatsen jämfört med bolagen vid it-bubblan.

– Sedan får man fundera på hur man ska värdera det. Jag vet inte vilka förväntningar som ligger i vårt börsvärde.

Det är uppenbarligen ingen bubbla vad gäller efterfrågan från industri och hushåll. Enligt facktidningen Wohlers Report har den industriella 3d-printingmarknaden vuxit med i snitt 25 procent per år sedan 1989. I dag är marknaden värd närmare 3 miljarder dollar, en siffra som förväntas fördubblas till 2017. År 2021 spår Wohler att marknaden för 3d-skrivare och tillhörande tjänster är värd nästan 11 miljarder dollar.

Kommer då 3d-skrivarna slå ut traditionella tillverkningsmetoder? Även om Lars-Erik Rännar är entusiastisk anser han att det samtidigt är lätt att få en övertro på tekniken och att många blir besvikna på vad tekniken faktiskt levererar.

– 3d-tekniken kommer ta marknadsandelar av gjutning, smidning och andra typer av tillverkningsmetoder. Men den kommer aldrig att ersätta fräsmaskinerna eller vad det nu kan vara. Fortfarande är det en långsam process om man tittar på bygghastigheter.

Ett annat svenskt bolag som ser en växande 3d-marknad är metallpulverföretaget Höganäs. Förra hösten förvärvades Fcubic som specialiserar sig på metallapplikationer inom 3d-skrivare. Förutom nystartade Volumental, sprungen ur forskning på KTH, är det annars knapert med svenska 3d-bolag. I USA finns redan mer än hundra startup-bolag inom området.

– Sverige har hamnat på efterkälken, både inom forskning såväl som inom tillämpning i industrin. Det är konstigt då att vi har världsledande bolag som Arcam och Höganäs, säger Lars-Erik Rännar.

Marie Alpman

Jonas Elofsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt