Kämpar för att få bygga sitt hus av halm och lera

2014-05-09 05:30 Linda Nohrstedt  

Jens Berglund vill bygga ett mycket miljövänligt fritidshus. Väggarna ska byggas av halmbalar och regn ska vara enda vattentillgången. Men regelverket sätter käppar i hjulet.

Utanför Malmköping, någon mil utanför Flen, vill Jens Berglund bygga huset på sina föräldrars mark i skogen. Han har sett ut en liten höjd, omgiven av gran och tall, där mossan ligger tjock på klippblocken.

Huset ska byggas av 80 centimeter tjocka halmbalar, putsade med lera, som ska fungera både som bärande material och isolering. På södersidan, där han planerar många fönster, behöver han dock en trästomme för att bära lasten av taket.

För att huset inte ska behöva någon uppvärmning utöver den värme som genereras av kroppsvärme och matlagning planerar Jens Berglund att bygga ett integrerat växthus längs söderväggen. På så sätt räknar han med att kunna återvinna den värme som försvinner genom fönstren.

Dricksvatten planerar han att kunna få genom att samla regnvatten från taket. Toaletten vill han ansluta till en rötkammare för att kunna omvandla avföring, urin och köksavfall till gödning i växthuset. Gasen från rötningen tänker han att använda för att driva en gasspis för matlagning.

Drygt 26 kilowattimmar per kvadratmeter och år räknar han med att huset kommer att behöva för att hålla en inomhustemperatur på 20 grader.

– Större delen av värmebehovet täcks direkt av kroppsvärmen. Om två personer bor där och tänder ett ljus så räcker det, säger Jens Berglund.

Han är civilingenjör i datateknik och arbetar till vardags på ett företag som utvecklar passersystem. Visionen om det miljövänliga huset växte fram ur en tanke om frihet. Han irriterade sig på elbolagens makt över konsumenterna och ville ha ett hus som genererar sin egen el samtidigt som han ville bygga ett billigt hus för att inte bli ”slav under banken”.

Ambitionen är också att inspirera andra.

– Jag vill bygga det här huset för att visa att det går att bygga miljövänliga hus på riktigt. Jag är så trött på passivhus och nollenergihus där man gör så många kompromisser. Här vill jag komma så långt som möjligt och koppla ihop det med en förändring i livsstil, säger han.

Men bygget har stött på byråkratiska problem, både med plan- och bygglagen och översiktsplanen i Flens kommun.

Eftersom Jens Berglunds planerade hus är större än 70 kvadratmeter i markarea överskrider det kommunens gräns för när hus räknas som fritidshus. Som permanenthus måste det handikappanpassas och då får Jens Berglund problem med trappstegen ned till växthuset.

– Men jag kan inte tänka mig att någon som sitter i rullstol skulle vilja bo i mitt hus. Då blir regelverket bara stelbent, tycker Jens Berglund.

Men genom att bygga huset först och senare lägga till växthuset, och då kalla det för en inglasad veranda, kan han kanske komma runt hindret.

Fast då återstår ändå två stora regelproblem. Ett är att Flens kommun ställer krav på att varje ny byggnad ska ha tillgång till en vattentäkt, vilket definieras som grundvattentäkt eller ytvattentäkt. Jens Berglunds lösning att samla regnvatten godkänns inte.

– Det här är inte en vattentäkt. Hur han ska undvika mikrobiell tillväxt och se till att inte fågelspillning på taket följer med ned i vattnet vet vi inte, säger bygglovshandläggare Anna Dejerud på Flens kommun.

Det andra, och kanske största, problemet är halmbalarna som Jens Berglund vill använda som bärande material. Enligt lagstiftningen måste alla material som ingår i bärande konstruktioner ha bedömda och dokumenterade egenskaper och någon sådan bedömning har inte gjorts för halmbalar.

Kommunen har föreslagit lösningen att låta trästommen vara bärande i hela byggnaden och bara använda halm som isolering. Men det är inget som Jens Berglund är pigg på, eftersom antalet köldbryggor kring träpelarna skulle fördubblas.

Jens Berglund tycker att hans husbygge visar att lagstiftningen stoppar miljövänligt byggande. Chefen för stadsbyggnadsförvaltningen i Flen, Peter Israelsson, håller delvis med honom:

– Tyvärr är det så i sak. Visst begränsar nya plan- och bygglagen mycket hårdare, men det är för att undvika alla fuskbyggen, säger han.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Sponsrat innehåll

ANNONS

Debatt