”Sverige behöver en grundlig och opartisk utredning av magnettåg”

2022-04-25 10:24  
Ett magnettåg som kan köra upp till 600 km/h visades upp i Qingdao i Kina i juli 2021. Foto: Newscom

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Trafikverket håller sig inte till fakta och exkluderar magnettåg som ett utredningsalternativ för satsningen på snabba tåg. Men nu finns en ny opartisk studie som inkluderar magnettågsalternativ, skriver Rune Wigblad.

Politikerna anser att när det gäller snabba tåg har Trafikverket ansvar för teknikfrågorna. Trafikverkets strategiska talesperson Christer Löfving påstår dock felaktigt i tidningen ”Miljö & Utveckling” att de har utrett magnettåg. Men det var bara ett internt PM år 2014 som Löfving genomförde och inte en grundlig utredning.

Teknikutvecklingen har förbättrat området magnettåg. Förutom höghastighetsmagnettåg, 500 km/h, klarar de tåg som i Sverige kallas storregionala tåg inte konkurrensen från Kinas nya ”urban maglev tåg” (pendeltåg upp till 20 mil) med designhastigheten 200 km/h. Kina har nyligen utvecklat ett sådant EMS-magnettåg. Tack vare mycket god accelerationsförmåga har dessa tåg bättre prestanda än Ostlänkens höghastighetståg för 250 km/h. Regionerna Linköping, Norrköping och Nyköping samt Göteborg, Landvetter och Borås skulle vinna på att få magnettåg när det byggs nya stambanor.

Denna kinesiska teknikutveckling har inte utretts grundligt i Sverige.

Det interna PM:et på Trafikverket om magnettåg som jag skrev (se Wigblad, ”Modernisera Sverige”, 2018, s 165-169) uppskattade mellan tummen och pekfingret investeringskostnaden för magnettåg i Sverige till ”ca 400-500 miljoner kr per kilometer”. Då uppskattades också investeringskostnaden för Höghastighetståg till ca 200 miljoner per kilometer.

I februari 2021 uppskattade Trafikverket investeringskostnaden för Höghastighetstågets Ostlänk, med topphastighet 250 km/h, till ca 520 miljoner kr per kilometer. Detta belopp ökar allteftersom detaljplaneringen fortskrider.

Värderingen av magnettåg omprövas ändå inte av Trafikverket. Det finns forskning som hävdar ”spårbundenhet” vid stora infrastrukturprojekt . Denna poäng antyder att det inte sker någon omvärdering av projektets teknikinnehåll under planeringen. Men, detta stämmer inte på höghastighetstågsprojektet eftersom Trafikverket sedan våren 2021 ägnade kraft åt att utreda två olika nya teknikalternativ, en kinesisk version som Skanska förordade och en japansk version, båda höghastighetståg på landbroar.

Trafikverket utredde dock inte landbro-alternativen magnettåg trots att EMS-magnettåg enligt DSMG:s bedömning har minst 50 procents mindre betong i brobanan . En utredningen som Trafikverket genomförde år 2017 exkluderade magnettågsalternativ. Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl den 2018 exkluderade också magnettågsalternativ.

Den 2 februari 2022 publicerades en opartisk vetenskaplig rapport, som arbetats fram utan ekonomisk ersättning, det vill säga utan extern finansiering, ”Fast Ground Transport for Sweden” av Henrik Ny, Blekinge Tekniska Högskola [BTH]). BTH-rapporten utgår förutsättningslöst från ett helhetsperspektiv som inkluderar magnettåg. Då framträder stora fördelar med magnettåg.

Att initiera grundliga utredningar om ny genombrottsteknik är en fråga som inte bör skötas av Trafikverket. Men, i väntan på att Sverige får en ordentlig teknikvärderingsinstitution  som kan göra opartiska och sakligt grundade utredningar, i likhet med SCB inom statistikämnet, måste politiker agera så att vi får alla fakta på bordet. BTH-rapporten är en möjlighetsstudie som har visat vägen och nu krävs det en opartisk och ordentligt finansierad uppföljning som grundligt utreder snabba tåg. Med utgångspunkt i rapporten från BTH bör ett uppdrag ges att finansiera en grundlig och opartisk utredning.

 

Rune Wigblad, professor i företagsekonomi inriktning industriell ekonomi vid Strömstad akademi , lärare vid Högskolan i Skövde

Mer om: Debatt magnettåg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt