”Vi glömmer bort de praktiska kunskaperna i ingenjörsutbildningen”

Det är lätt att imponeras av den tekniska utvecklingen inom industrin. Systemen blir alltmer avancerade, styrningen mer exakt och miljöerna mer sofistikerade. 

I mitt eget arbetsområde – renrum för bland annat läkemedelsproduktion – är kraven så höga att det ofta krävs akademisk utbildning bara för att förstå och hantera utrustningen i dess fulla kapacitet.

Men just i de här högteknologiska miljöerna uppstår ett oväntat glapp mellan utbildning och verklighet. Vi inom industrin söker ofta operatörer till kvalificerade praktisk-teoretiska uppgifter, uppgifter som i dag kräver högskoleutbildning. Men yrkestiteln har inte hängt med i utvecklingen, vilket gör det svårt att attrahera den kompetens som faktiskt behövs. Rent allmänt är det svårt att rekrytera tekniker med praktisk erfarenhet och ännu svårare att attrahera dem till traditionella ingenjörsroller.

Det är inte enbart en fråga om rekrytering, utan också om hur vi värderar den viktiga praktiska tekniska kunskapen. Som datavetaren van de Snepscheut så träffande uttryckte det: ”Det är ingen skillnad på teori och praktik i teorin, men det är det i praktiken.”

Ett exempel: Det räcker inte att kunna rita upp ett system i en digital modell. Det krävs också en intuitiv känsla för hur system fungerar i verkligheten – hur material rör sig, hur flöden beter sig och hur installationer påverkas av drift över tid.

Våra tekniska specifikationer innehåller mängder av detaljer som måste samordnas, övervakas och testas. Då krävs förmågan att översätta tekniska principer till konkret verklighet – en förmåga som bygger på praktisk erfarenhet, inte enbart på teoretisk skicklighet.

I dag ser vi dock att allt färre unga ingenjörer har med sig den kunskapen. Det märks när de kommer ut i arbetslivet. Inte för att de saknar engagemang, utan för att de saknar referensramar från den praktiska verkligheten. 

För bara några decennier sedan hade nästan alla blivande ingenjörer mekat med mopeder, byggt högtalare eller skruvat på bilen hemma. I dag är mycket av den verkligheten borta. Prylar är förseglade, svåra eller omöjliga att serva och ersätts därför hellre än repareras. 

Så även om de nybakade ingenjörerna är mycket välutbildade teoretiskt, behöver de ofta lång inlärningstid innan de blir självgående. Här har de erfarna medarbetarna på plats en mycket viktig roll som stöd att överföra sin praktiska kunskap till den yngre generationen. Men inte sällan får de hoppa ut på djupt vatten direkt och lära sig baklänges sådant som inte rymts i några kursplaner. 

När vi talar om att Sverige halkar efter i innovation och produktivitet, inom läkemedel, teknik, energi och annan avancerad industri, måste vi därför också våga peka på detta problem: vi riskerar att tappa kontakten med den fysiska verkligheten. Vi har duktiga teoretiker, men frågan är om vi glömmer att de också måste kunna förstå länken mellan idé och faktiskt genomförande.

Jag tror därför att det är nödvändigt att återkoppla den teoretiska kunskapen till den fysiska världen. Det räcker inte med ett par praktikveckor. Vi behöver utbildningar som integrerar teori med praktik på ett mycket mer genomtänkt sätt än i dag. Vi behöver också förändra synen på tekniska yrken som har bäring i den fysiska världen.

Högskolor, politik och näringsliv har här ett gemensamt ansvar. Det bör gå att skapa fler konkreta samarbeten för att förankra utbildningarna bättre i verkligheten. Kanske genom initiativ som ramavtal mellan högskolor och näringsliv för matchning av studenter, eller genom att utveckla olika typer av täta workshopformat där studenter och företag möts över reella utmaningar. 

Studie- och yrkesvägledare har också en viktig roll att spela genom att framhålla den praktiska tekniska kompetensen som något viktigt och efterfrågat av industrin.

Teknikutvecklingen kommer inte att sakta ner. Men vi måste se till att den hänger ihop med den fysiska världen där innovationen ska tillämpas. Det är ju trots allt där vi fortfarande befinner oss.

Mona Åkerholm, Senior Vice President, Kontrollerade Miljöer och Läkemedelsteknologi, Elomatic

mer att läsa

Rekordmånga unga vill praktisera som ingenjörer – men platserna ökar inte

Ingenjörerna i botten – ”Inte som läkarprogrammet”

Ny rapport sågar regeringens satsning på ingenjörer