Rymden fylls i en ökande takt av fler och fler satelliter, men också med allt mer rymdskrot. Vad får man egentligen skicka upp i rymden? Och vilken teknik ska ta hand om allt skräp i omloppsbanan?
Enligt Esa har det sedan 1957 varit runt 6 370 raketuppskjutningar från jorden. Raketerna har i sin tur placerat över 15 000 satelliter i omlopp kring planeten. Av dessa är nu knappt 10 000 kvar i rymden, men bara dryga 7 000 fungerar.
Med den ökande aktiviteten i rymden ökar alltså skrotet – ickefungerande satelliter, gamla raketsteg eller sönderbrutna delar av olika sorters rymdteknik ligger i omlopp runt planeten. Esas estimeringar är att det finns 36 500 skrotbitar större än 10 cm i diameter runt omkring oss.
I det senaste avsnittet av Intergalaktiskt pratar Viktor Krylmark och Bill Burrau om den växande problematiken med rymdskrotet. Till sin hjälp har de Sveriges förste astronaut Christer Fuglesang och Sveriges rymdminister Mats Persson.
– Ett sätt är till att börja med komma överens om bättre regler. Det finns egentligen inga riktiga regler, utan bara lite “gentlemens agreements”, säger Christer Fuglesang.
Lyfter frågan om rymdskrot
Bristen på regler är något som behöver lösas för att inte närrymden ska svämmas över av satelliter och i slutändan skrot och skräp. Det håller även rymdministern med om.
Annons
– Det krävs internationella överenskommelser för att vi ska få fram lagstiftning och regelverk som har någon effekt. Nu när Sverige har ordförandeskapet i EU är det här en fråga som kommer att komma upp, och har varit, på agendan. Jag skulle säga att medvetenheten av behovet av detta har ökat, men arbetet går lite för långsamt, säger Mats Persson.
Vill du veta mer? In och lyssna på det senaste avsnittet av Intergalaktiskt direkt här i webbläsaren eller i närmsta poddapp. Prenumerera på Intergalaktiskt gör du genom att följa länkarna nedan till den podcastplattform du föredrar.