”Sluta styra godset till vägarna”

2012-02-11 06:17  
Volvo räknar med att kunna använda sina nya motorer både på den amerikanska och europeiska marknaden. Trots att kraven är olika. Foto: Volvo

DEBATT. Regeringen höjer avgifterna för järnvägen och skärper reglerna för sjöfarten. Om lastbilarna inte på motsvarande sätt tvingas täcka för sina miljökostnader kan resultatet bli lämmeltåg av lastbilar på det svenska vägnätet. När allt fler länder i vår omgivning dessutom inför vägavgifter som styrs av fordonens miljöegenskaper finns det risk att åkerier väljer att placera sina sämsta lastbilar i Sverige, skriver Karin Svensson Smith (mp) och Kenny Reinhold, SEKO.

Enligt aktuella uppgifter från Trafikverket har klimatpåverkan från lastbilar ökat med 35 procent på tio år. Detta står i skarp kontrast mot såväl regeringens som EUs mål för minskning av klimatpåverkan. Energin till det svenska transportsystemet kommer till 94 procent från olja. Ökningen av vägtrafikens utsläpp är så stor att den förtar den positiva effekten av åtgärder inom andra samhällssektorer. Eftersom klimatmålen borde skärpas snarare än revideras återstår att söka efter de styrmedel som kan få transportutvecklingen att gå i takt med klimatpolitiken. Lyckligtvis finns ett styrmedel som allt fler länder anser användbart – kilometerskatt för lastbilar.

Schweiz införde kilometerskatt för lastbilar 2001. Detta för att värna om den känsliga alpmiljön och för att kunna finansiera utbyggnad av järnväg som kan transportera det gods som annars skulle ha körts på väg. Resultatet har varit gott och fått andra länder att följa efter. Tyskland, Tjeckien, Polen, Danmark, Slovakien och Österrike har antingen redan infört kilometerskatt eller beslutat att göra det. Den svenska regeringen fortsätter dock halsstarrigt att säga nej. I stället fördubblar den banavgifterna vilket blir mycket negativt för de företag som försöker ta miljöansvar. I kombination med att skärpta internationella regler för sjöfartens luftföroreningar träder i kraft 2015 riskerar det att bli en kraftig överflyttning av gods till vägarna.

Det kostar att anpassa sig till de nya kraven på låga svavelutsläpp. Om lastbilarna inte på motsvarande sätt tvingas täcka för sina miljökostnader kan resultatet bli lämmeltåg av lastbilar på det svenska vägnätet. Ökade kostnader för sjöfart kan även leda till att Sverige får ta emot fler finska och ryska långtradare med gods som nu fraktats med fartyg på Östersjön. När allt fler länder i vår omgivning inför vägavgifter som differentieras efter fordonens miljöegenskaper finns det risk att åkerier väljer att placera sina sämsta lastbilar i Sverige.

För att klara klimatmålen borde utvecklingen gå i motsatt riktning. En överflyttning av gods från det per ton mest klimatstörande transportslaget till sjöfart och/eller järnväg skulle spara atmosfären från ansenliga volymer växthusgas. Detta var huvudmotivet till att en enig klimatberedning 2008 förordade införande av kilometerskatt för lastbilstrafik. Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Trafikverket visat att ca 70 procent av lastbilsgodset i Sverige körs mer än 30 mil och följaktligen är potentialen för överflyttning stor. Eftersom Sverige med sin långa kust och 51 hamnar har utomordentliga förutsättningar för att låta fartygen frakta det gods som annars går genom hela Sverige med långtradare har vårt land extra goda förutsättningar för klimatsmarta godstransporter.

På 2012 års Transportforum i Linköping redovisades nya studier av vilka konsekvenser kilometerskatt i Sverige skulle få. Statens Institut för Kommunikationsanalys har tidigare visat på en liten samhällsekonomisk vinst. De nya kalkylerna ger belägg för att vinsten blir större. En konsekvent arbetslinje bör främja arbetstillfällen både nu och i framtiden. Ju längre vi väntar med energisnåla transportsystem desto större blir trycket på all biomassa som kan bli fordonsbränsle. När efterfrågan växer stiger priset på de råvaror som även pappersindustrin behöver.

Enligt Sveriges Åkeriföretag är 40 procent av lastbilarna på det svenska vägnätet utländska. Att då bara använda koldioxidavgift och dieselskatt för att klimatanpassa godstransporterna snedvrider konkurrensförhållandena. Vill man värna om anständiga arbetsvillkor så bör energi- samt andra skatter rikta sig mot alla åkeriföretag och inte bara de som tankar i Sverige. Svenska åkerier som kör på det tyska vägnätet får betala motsvarande 20 kronor milen. Varför ska då det svenska skattekollektivet ensamt betala notan (8 – 10 miljarder kr/år) för att underhålla de vägar alla får köra på?

När alla transportslag täcker de kostnader de ger upphov till får vi de effektivaste kombinationerna av väg, järnväg och sjöfart. Framför allt för klimatets skull, men också för jobbens skull är det avgörande att vi lyckas åstadkomma denna omställning så fort som möjligt. Vi vill att Sverige går i spetsen för en sådan utveckling som gör att både enskilda och företag kan se framtiden an med tillförsikt.

Karin Svensson Smith (MP) klimat- och transportansvarig i partistyrelsen

Kenny Reinhold, ordförande SEKO-Sjöfolk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt