Opinion

”Ingenjörer riskgrupp för utmattningssyndrom”

DEBATT. Många ingenjörer jobbar som konsulter i projekt ute hos kunden. Deras utsatta position i kombination med alltför snäva tidsramar, har gjort dem till en riskgrupp för utmattningssyndrom, skriver Jonas Jonsson, vd Iterio.

Varningssignalerna kring stressrelaterade sjukdomar i arbetslivet duggar tätt från tid till annan. Och enligt arbetsskadestatistiken har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat med 70 procent sedan 2010. Några orsaker till detta är att antalet fasta jobb blivit allt färre och att anställningstryggheten för många yrkesgrupper därför minskat. Dessutom är kraven på arbetstagare mycket större i dag.

Att motverka stress är en viktig chefsfråga och i våras sjösattes Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, den så kallade ”afsen” (AFS2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö. De nya riktlinjerna syftar till att ytterligare förtydliga arbetsgivarens ansvar för att förhindra utmattningssyndrom. Och det är förstås utmärkt, men väcker samtidigt frågor.

Jonas Jonsson, vd Iterio

Tittar vi på den bransch som mitt företag verkar på, ingenjörer inom samhällsplanering, är det inte ovanligt att konsulterna sitter ute hos uppdragsgivaren under projektets gång, vanligen i många år. Samtidigt är det ett faktum att tidplaner som fastställs av uppdragsgivarna tidigt i ett projekt ofta är snäva och att mer ska rymmas inom allt kortare projekttider. Enskilda konsulter ute hos uppdragsgivaren, kan känna pressen att leverera. Och uppdragsgivarna uppfattar då sällan att de krav de ställt på sina konsulter inte är anpassade till de krav som arbetet i projektet faktiskt kräver.

Konsulterna stretar på för att möta orealistiska deadlines från uppdragsgivarna, vilket gjort att ingenjörer i allt högre grad slår i väggen genom långvarigt högt övertidsuttag för att hinna med. Att ingenjörer seglat upp som en riskgrupp för utmattningssyndrom är något som knappast omnämns medialt i dag. Men faktum är att över hälften av de privata tjänstemännen under de senaste två åren har haft en kollega som drabbats av stressrelaterad sjukskrivning enligt Unionen.

Men även med den nya ”afsen” kvarstår utmaningen för oss och andra konsultbolag, att i tid bemöta risker för utmattningssyndrom hos medarbetare som är placerade hos uppdragsgivarna i projekt och därför i praktiken är en del av kundens vardag.

Via tidsredovisningarna kan vi se om övertidsuttaget är högt och då lyfta frågan om varför med våra medarbetare. Ofta är det naturliga variationer och toppar i ett projekt, men risken finns att utmattningssyndrom upptäcks först när medarbetaren själv upplever det som ett problem och då berättar om det. Och då kan det vara försent.

De nya riktlinjerna i ”afsen” löser inte det problemet. För det krävs en metodik som löpande kan eliminera stressfaktorer som uppstår i projekt, där konsulten är en del av uppdragsgivarens vardag.

En modell som framgångsrikt använts i några större projekt de senaste åren är visuell planering. Metoden bygger inte på tekniska lösningar, utan snarare på beteendevetenskap och fungerar som ett diskussionsforum, där mål och planer synliggörs för alla deltagare i projektet. Metoden har visat sig effektiv på flera sätt, inte minst genom att man undviker att hamna i stressfyllda ”skylla på varandra”-situationer för att någon i kedjan inte hunnit leverera sin del.

Modellen ligger väl i linje med nya ”afsens” föreskrifter om att ha rutiner för att oftare stämma av arbetsinnehåll, resurser och krav.

Slutsatsen är att de nya föreskrifterna inte helt adresserar situationer där konsulter är stationerade hos uppdragsgivaren. I de situationerna behöver relationen mellan uppdragsgivare och konsulter bli mer ”synkroniserad” ur ett medarbetarperspektiv. Då avslöjas ohållbara situationer snabbt. Ingen behöver skylla på någon annan och ingen behöver ensam kämpa med att upprätthålla sin del av uppsatta mål.

Sverige har inte råd att låta en hel yrkeskår gå in i väggen på grund av alltför snäva tidplaner. Särskilt inte mot bakgrund av att alltfler organisationer anlitar konsulter för specialiserade uppdrag.

Jonas Jonsson, vd Iterio