Sverige och USA bygger militär satellit

2014-12-10 05:00 Monica Kleja  

Sverige och USA är på väg att utveckla en liten satellit för militära syften. En testversion som skjuts upp 2016, ska kunna signalspana mot områden på jorden och ta bilder i rymden.

Försvarsmakten finansierar för första gången utvecklingen av en militär satellit. Det gör man i samarbete med AFRL, Air Force Research Laboratory, det amerikanska flygvapnets forskningslabb, vars forskningsgrupp finns i Albuquerque i New Mexico.

Med projektet ska staterna ta reda på vilken militär användning de kan få av nanosatelliter – en satellit som får väga max 10 kilo. Försvarets materielverk, FMV, leder utvecklingsprojektet på svensk sida, men även försvarsmyndigheten FOI deltar, liksom FRA, Försvarets radioanstalt.

– Tanken är att ta fram en teknikdemonstrator. Vi vill försöka lära oss och skaffa kompetens på det här området, säger överstelöjtnanten Arne Norlander, vid Försvarsmaktens ledningsstab.

Satelliten ska i sommar genomgå tester i en vakumkammare. Och om drygt ett år, under 2016, kan Sparc-1, som den lilla testsatelliten heter, ligga i omloppsbana runt jorden.

– Vi hoppas att den ska få åka ”piggy back”, på ryggen av en amerikansk bärraket. Men den köar just nu för att få plats, säger Eva Bernhardsdotter, rymdansvarig på FMV.

Exakt när och varifrån Sparc-1 kommer att skjutas upp är inte bestämt. Möjligen blir det från den militära uppskjutningsplatsen på Vandenberg Air Force Base i Kalifornien.

Sparc-1 blir stor som en skokartong, och kommer att innehålla hårt packad, rymdtålig och miniatyriserad elektronik. Ett kraftsystem med solpaneler, batterier och kretskort ska se till att satelliten får ström när den cirklar runt jorden i en omloppsbana.

Men den får inget eget framdrivningssystem, utan kommer att använda farten från uppskjutningen.

– Vi hoppas att den ska hålla sig i bana så länge att vi hinner göra de experiment vi ska göra, innan den närmar sig atmosfären och brinner upp, säger Eva Bernhardsdotter.

Tillsammans planerar Sverige och USA också att hänga laster på satelliten. De handlar om en signalspaningsmottagare, en optisk sensor och en mjukvaruradio, som ska användas för att kommunicera med satelliten samt överföra satellitdata.

Enligt Eva Bernhardsdotter består den optiska sensorn av en stjärnkamera, som ska ta bilder av var andra satelliter och rymdskräp befinner sig. Samtidigt är det möjligt att kameran rent fysiskt kan titta ned på jorden, uppger hon.

– Men den ska testas för att kunna se föremål i omloppsbanor – inte föremål på jorden, säger hon.

Projektet som Sparc-1 ingår i kallas Napa, Nanosatellite And Plug-and-play Architecture, har pågått sedan 2006. Tekniken innebär att komponenter standardiseras så att de kan sättas samman likt legoklossar, vilket minskar byggkostnaderna.

2013 nådde parterna den tredje fasen i projektet, Napa3, som pågår till 2018–2020. Det är nu satelliten ska testas i rymden. Priset för denna fas är 12 miljoner dollar eller 90 miljoner kronor.

Bakom Napa 3 finns ett samförståndsavtal mellan Sverige och USA om forskningssamarbete från 2011, och ett projektavtal mellan AFRL och FMV, från 2013.

– För vår del vill vi utforska om det är möjligt att använda den här tekniken för signalspaningsändamål, säger Fredrik Wallin, talesperson på FRA.

Han uppger att förhoppningen är att nanosatelliten ska kunna ge Försvarsmakten strategisk underrättelseinformation särskilt för insatsområden eller konflikthärdar, som ligger på stora avstånd från Sverige.

FRA tycks också samarbeta med sin amerikanska motsvarighet NSA ifråga om Napa3. Dokument från den amerikanska signalspaningsmyndigheten som läckts av Edward Snowden – och som avslöjats av SVT:s Uppdrag Granskning – visar att FRA och NSA utbyter information kring Napa3.

Enligt agendan för ett möte i USA våren 2013 skulle dåvarande FRA-chefen Ingvar Åkesson uppdatera höga NSA-chefer om läget i projektet. Fredrik Wallin vill inte bekräfta att underrättelseorganisationerna samarbetar kring satellitens signalspaningsdel.

– Den typen av uppgifter kan jag inte kommentera, säger han.

Om det till slut blir en operativ militär satellit återstår att se. Eva Bernhardsdotter på FMV tydliggör att det i nuläget inte finns något beslut om att ta fram en sådan.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt