Så ska bilen leva vidare efter skroten

2014-10-24 05:30 Charlotta von Schultz  

Från årsskiftet ska 95 procent av vikten i en bil kunna återvinnas. Ny Teknik har besökt Sveriges största bilåtervinnare som kämpar för att klara de nya, tuffare EU-kraven.

Varje år skrotas cirka 190 000 bilar i Sverige. Av dem hamnar runt 45 000 i en gigantisk kvarn utanför Halmstad. Flera processteg senare kommer de ut i form av nya råvaror som järn, aluminium, koppar och bränsle.

– Vi har tillsammans med bildemonterarna byggt upp Nordens mest avancerade bilåtervinning, säger Kristofer Sundsgård, produktionsdirektör på Stena Recycling.

Han berättar att 91 procent av bilens vikt kan återvinnas i dag. Det räcker inte. I januari införs nya EU-krav som innebär att 95 viktprocent ska återvinnas. Av dessa får max 10 procent eldas upp som bränsle. För att nå målet samarbetar Stena Recycling sedan några år tillbaka med Bilretur, ett nationellt nätverk med 93 bildemonterare.

– Jag är säker på att vi tillsammans kommer att klara 95 procent vid årsskiftet, säger Kristofer Sundsgård.

Vid Ny Tekniks besök ligger sammanpressade bilkadaver staplade i stora högar och väntar på att lyftas in i kvarnen av en jättelik femfingrad gripklo. Innan de kom hit har en bildemonterare strippat bort däck, batterier, rutor, krockkuddar, vätskor och komponenter som kan återanvändas som reservdelar. Ju renare kaross, desto lättare att återvinna.

Kvarnen är snabb och brutal. Karosserna hackas sönder av tolv hammare à 300 kg. De roterar med 500 varv per minut, ett jobb som kräver en 6 000 hästkrafters motor.

– Kvar blir bitar stora som en knytnäve, säger produktionschef Sverker Rosdahl, som visar runt på anläggningen.

Oformliga stycken av metall, plast och annat åker vidare huller om buller på ett transportband. Här är några av metoderna som Stena använder för att sortera dem:

• Lätta bitar, som gummi och textil, sugs upp av en fläkt.

• Stora siktar sållar tunga bitar i fyra olika storlekar. Från mindre än 20 mm, till över 120 mm.

• Järn fångas av magnetiska rullar.

• Bad med olika densitet får vissa material att flyta, andra att sjunka.

• Sensorer upptäcker metallstycken och aktiverar blåsmunstycken som blåser iväg dem.

• Olika typer av plaster skiljs åt med starka luftströmmar.

• Metallstycken som tekniken har missat fångas till sist manuellt.

Före nyår måste återvinningsprocenten skruvas upp ytterligare några snäpp. En av utmaningarna är att förbättra sorteringen av plaster i olika kvaliteter. För att nå 95 procentsmålet måste även bildemonterarna plocka ut mer ur karosserna innan de når Stenas anläggning.

Om några år räknar Stena Recycling med att ha en större och mer avancerad anläggning i drift på granntomten. Där finns en nedlagd fabrik på 400 000 kvadratmeter som i dag ekar tom. Här vill företaget bland annat bygga fler och större densitetsbad för att separera olika metaller mer effektivt.

Även plastsorteringen ska förfinas ytterligare. Målet är att skapa renare fraktioner till en lägre kostnad. Nu väntar företaget på miljötillstånd för investeringen som är i 100-miljonerkronors-klassen.

Det gäller även att hitta kunder till alla återvunna material. Metallerna är inget problem. Plasten är knepigare.

– Marknaden för återvunnen plast har varit ljum tills för några år sedan. Men tillverkare av exempelvis möbler och byggnadsmaterial som golv visar alltmer intresse för återvunnen plast, säger Anna Henstedt, ansvarig för miljöfrågor på branschorganisation Bil Sweden.

Hon berättar att det pågår mycket forskning på området, bland annat för att skapa olika kvalitetsklasser för plasten. Då kan kunderna veta vad de köper, medan återvinningsföretagen vet vad som ska levereras. Priset är också en viktig aspekt. Den återvunna plasten måste vara billigare än jungfrulig råvara.

 



Följ Ny Teknik på Facebook!

Hårdare krav på bilskroten

  • Det utvidgade producentansvaret föreskriver att personbilar från och med år 2002 ska återvinnas till minst 85 procent.
  • Från första januari 2015 ska 95 procent av vikten återvinnas. Minst 85 procent ska gå till återanvändning eller materialåtervinning. Resterande 10 procent får användas som bränsle.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt