Pappersbruket får nytändning med textilmassa

2016-03-18 05:00 Torill Kornfeldt  

Mörrums bruk har ställt om från papper till textilmassa. Att skapa tyg från lövskog är ett sätt att få större avkastning från skogsråvaran när priserna på papper går ned.

”Känn på det här, det faller sönder i händerna. Massa som ska bli papper har mycket större bärighet, det är segare”, säger Jan-Olof Karlsson och sträcker fram en näve fuktigt ludd. Han är teknikchef på Södra Cell i Mörrum.

Det känns som en blandning mellan blöt bomull och resterna efter papperslappar som legat i fickor i tvättmaskinen. Vi står vid den stora torkmaskinen där den färdiga massan pressas ihop till ark efter att ha först kokats med lut och sen tvättats i flera olika steg. För tjugofyra timmar sen var det här flis från lövskog. Nu är den kritvita massan i princip ren cellulosa. Det är en råvara som i nästa steg ska bli textil, antingen viskos eller lyocell.

– Genererade fibrer, alltså fibrer som skapats av cellulosa, är ett alternativ till bomull. Det är en global trend att tillverkningen av såna här fibrer ökar, säger platschef Stefan Sandberg.

Efterfrågan på textiler tillverkade av cellulosa stiger i samma takt som den globala konsumtionen av kläder och andra textilier ökar. De lyfts också fram som ett alternativ med mindre miljöpåverkan än resurskrävande bomullsodlingar.

Massabruket i Mörrum i Blekinge är det enda i världen där pappersmassa och textilmassa tillverkas parallellt. Två produktionslinjer löper bredvid varandra genom hela bruket. Nu gör Södra flera stora investeringar för att öka kapaciteten och produktionen av både textilmassa och pappersmassa i Mörrum.

I år ökar produktionen från 130 000 till 145 000 ton textilmassa. Målet är att till 2020 producera 200 000 ton textilmassa varje år.

– Vi byggde om från nos till svans när vi började göra textil. Det påverkar alla delar av processen, säger Stefan Sandberg.

Den stora skillnaden mellan massan som ska bli papper och den som ska bli textil är att pappersmassan innehåller både cellulosa och hemicellulosa, medan textilmassan bara innehåller cellulosa. Det gör att mindre av träfliset kan bli en färdig produkt.

– Det är detaljer i processen som skiljer mellan de två metoderna, vilka kemikalier som används under kokning och tvätt exempelvis, säger Jan-Olof Karlsson.

Läs mer:

Att ställa om från papper till textil gick snabbt. Under 20 dagar stod bruket stilla när den ena produktionslinjen byggdes om. Den nya tekniken togs fram samtidigt som processystemet utvecklades av Södras avdelning för forskning och utveckling.

– Omställningen gjorde att vi gick från en fabrik där vi hade koll på precis alla detaljer till ett läge där vi fick lära oss efter hand, både när det gäller material och utrustning. Det var en stor utmaning, säger Stefan Sandberg.

En av de största svårigheterna var att textilmassan håller ihop sämre än pappersmassan när den ska pressas ihop och torkas. Torkmaskinen drar massan framåt genom en mängd olika valsar och pressar, ungefär som en sytråd i en enorm symaskin. Totalt rör sig massan 900 meter genom maskinen innan den skärs till ark.

Men den sköra textilmassan gick gång på gång sönder på vägen i början. Då måste maskinen rensas innan man gör en spetsdragning, det vill säga leder en tunn kil av massa hela vägen genom maskinen igen. Processen fick göras om och om igen innan de fick allting att fungera.

– All heder åt alla de anställda som ägnade massor av timmar åt att få det att fungera, säger Stefan Sandberg.

Textilmassan görs på lövträd, framför allt björk, asp och bok. Det fanns ett behov att hitta en ny avsättning för lövträet eftersom papperstillverkningen från det utsattes för hård konkurrens från exempelvis eukalyptusodlingar, berättar Stefan Sandberg.

Den stora utmaningen för framtiden är att göra cellulosan ännu renare så att den kan säljas till företag som har höga miljökrav i senare steg av processen.

– Det handlar inte om att ösa på en massa mer kemikalier utan om att göra varje steg så rent som möjligt, säger Jan-Olof Karlsson.

Från cellulosamassa i Blekinge till textil

  • Arken som skickas iväg från fabriken är långt ifrån att bli färdiga textiler. För att bli viskos måste cellulosan lösas upp i ett kemikaliebad och sen behandlas för att bilda fibrer som kan spinnas till trådar. Det är i den processen som de stora miljöutmaningarna med att skapa textil uppstår.
  • I Sverige tillverkas textilmassa även av Domsjö fabriker i Örnsköldsvik. Textilmassan levereras framför allt till Asien och Europa.

Torill Kornfeldt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt