Mutation ger effektivare etanolproduktion

2014-10-02 19:00 Marie Alpman  

Forskare vid Chalmers har fått jäst att växa vid högre temperatur än normalt. Hemligheten är en enkel mutation. Upptäckten kan leda till mer effektiv etanolproduktion.

Alla som bakat bröd vet att jästsvamparna dör vid för hög temperatur. Samma sak gäller för industriell etanolproduktion. Tankarna måste därför kylas till 30 grader som är den temperatur där jästcellerna är som bäst på att tillverka etanol.

Om produktionen kunde ske vid högre temperaturen skulle nedkylningskostnaderna minska. Även nedbrytningen av stärkelsen fungerar bättre vid högre temperatur.

Forskning vid Chalmers, ledd av Jens Nielsen, professor i systembiologi har fått jäst att växa vid 40 grader.

- Det visade sig att det räcker med en enkel mutation, säger han i ett pressmeddelande från Chalmers.

-Jäst har en molekyl i sitt cellmembran som heter ergosterol, i stället för kolesterol som vi människor har. Mutationen byter ut ergosterol mot en mer böjd molekyl som heter fecosterol. Det har flera olika effekter i cellerna som gör att jästen kan växa vid 40 grader.

Mutationen hittades genom att forskarna utsatte tre jästodlingar för en temperatur på cirka 40 grader. Efter tre månader när jästen passerat mer än 300 generationen började alla tre plötsligt att växa.

Gemensamt för jästen i de olika odlingarna visade sig vara en mutation som gav fecosterol som även gick i arv.

Om värmetålighet kunde föras över till kommersiell jäst för etanolproduktion skulle tillverkarna spara stora summor. Det skulle även bli enklare att göra etanol av restavfall från jordbruk och skogsbruk.

– Här tror jag det finns en mycket stor potential i våra resultat. För att kunna använda sådant restavfall måste man bryta ner ämnet lignocellulosa, vilket är svårt. De enzymer som behövs för den nedbrytningen fungerar bäst vid högre temperaturer, säger Jens Nielsen.

– På längre sikt kan våra resultat också öka möjligheterna att använda jäst för att tillverka mer avancerade biobränslen, som mer liknar oljebaserade bränslen.

Resultaten publiceras i tidskriften Science.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt