Elektrodmössan mäter barns språkutveckling

2016-01-20 06:36 TT  
Kristina Borgström i bakgrunden tillsammans med ett av barnen som deltog i studien. Foto: Lunds universitet

Plötsligt händer det – barnets ordförråd exploderar. I språklabbet kunde forskare med hjälp av elektrodmössa på barnens huvuden följa språkutvecklingen hos barn i tvåårsåldern på ett nytt sätt.

Barnet får ett nytt ord presenterat för sig – och efter 400 millisekunder börjar hjärnan bearbeta ordets betydelse. I Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet har psykologen Kristina Borgström studerat den blixtsnabba processen hos ett 70-tal småbarn, dels vid 20 månaders ålder och dels kring tvåårsdagen fyra månader senare.

Under den tiden tredubblas barnens ordförråd. Men det finns stora individuella skillnader.

– Vissa kan bara några få ord, andra kan flera hundra, säger hon.

Med elektrodmössa mättes den elektriska aktiviteten i hjärnan när barnen fick titta på bilder och samtidigt höra orden på det de såg – både på sådant de kände igen sedan tidigare och nya, påhittade objekt och ord.

Vid 24 månader kunde barnen lära sig de nya orden trots den mycket korta tid de fick höra dem i experimentet, en stor förbättring jämfört med fyra månader tidigare. Inte oväntat kunde barnen med störst ordförråd snabbast lära sig nya ord, vilket också avspeglades i amplitudkurvorna på laboratoriet.

– Det kan låta självklart, men det intressanta är att se hur den väldigt tydliga skillnaden utåt sett, det vill säga hur många ord barnet kan säga, återspeglas i subtila skillnader i hur hjärnan bearbetar de här sakerna, säger Kristina Borgström.

Undersökningen visade också att barnen var olika mycket fokuserade på objektens form. När barnen bara fick se silhuetter utan detaljer hade de med störst ordförråd lättare att förstå vad de såg än barnen med mindre ordförråd.

– Barn som fäster mer uppmärksamhet vid formen har lättare för att lära sig nya ord.

Ett gott råd till föräldrar till fåordiga tvååringar är att ha is i magen. Det är normalt att barn är väldigt olika och det tycker Kristina Borgström att de föräldrar hon mötte verkade medvetna om.

– De flesta har erfarenheten att plötsligt så bara lossnar det.

Barnen i undersökningen ska följas upp vid sex års ålder för att se om skillnaderna som kan mätas i tvåårsåldern säger något om den framtida språkutvecklingen.

 

    

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om innovation och forskning!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt