Rotorfartyg seglar hem vindenergin

2013-08-15 14:21 Håkan Abrahamson  

Rotorskepp som seglar ut på en tre månader lång resa i blåsiga farvatten och kommer hem fullastade med energi. Inte omöjligt hävdar tyska forskare.

Studien bedrivs vid tekniska högskolan i Regensburg som projektet Fenes under ledning av professor Michael Sterner. Grundtanken är att låta fartyg drivna av vinden via Flettnerrotorer alstra ström via turbiner i vattnet, ström som sedan används för att omvandla havsvatten till vätgas.

De 200 meter långa rotorfartygen förses med 26 stycken 35 meter höga Flettnerrotorer. När vinden träffar rotorerna vinkelrätt uppstår undertryck och övertryck på var sida om rotorn, som driver fartyget framåt. Detta på grund av den s k Magnuseffekten. Flettnerrotordrivna fartyg testades redan på 1920-talet, och senast 2008 på fartyget E-Ship 1.

Flettnerrotorer är avsevärt mer effektiva än segel, men kräver att vinden kommer vinkelrätt mot fartyget. Därför läggs rutterna så att man seglar under optimala förhållanden i områden där det nästan alltid blåser. En sådan rutt är från Nordsjökusten upp mot Island, vidare mot New Fondland och tillbaka över Atlanten. I Nordatlanten är vindhastigheten oftast 12 m/s på tio meters höjd. Målet med resan är att utnyttja vinden så effektivt som möjligt.

Tanken är att fartygen ska producera förnybar energi som kan sparas och sedan användas i energiförsörjningen på land. I vilken form har forskarna ännu inte bestämt. Vätgas är mer svårhanterligt än om energin metaniseras, lagringen skulle kunna ske som metanol i flytande form.

Michael Sterner ser framför sig hur tusentals rotorfartyg försedda med 5 MW elektrolysanläggningar seglar hem energi i flytande form.

- Vi använder i dag 2,4 miljoner ha åkermark (i Tyskland) och 90000 traktorer för att framställa bioenergi, som räcker till en tjugondel av energibehovet för motortrafiken. 2200 fartyg i den storleksklass vi studerar skulle kunna producera lika mycket. Kemiskt bunden vindenergi som komplement till sådan som produceras på land, hävdar Sterner.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt