Helikopter-strålen är nya vapnet mot isen

2015-01-21 08:58 Charlotta von Schultz  

En het vattenstråle smälter snabbt bort is från rotorblad. Den nya metoden är en av flera innovationer som ska säkra elproduktionen i vintriga vindkraftsparker.

Nedisade rotorblad är ett gissel för vindkraftsägare i kallt klimat. Alpine Helicopter i Boden har utvecklat ett nytt sätt att snabbt få i gång produktionen när isen tvingar snurror att stanna: en helikopter som sprutar varmvatten.

– Det tar oss ungefär 1,5 timme att behandla ett kraftigt nedisat vindkraftverk, säger vd Mats Widgren.

Förra vintern testades metoden med gott resultat i Skellefteå Krafts vindkraftspark på lågfjället Uljabuouda i Arjeplogs kommun. Under året har tekniken finslipats, och nu är den redo att tas i bruk.

Vattnet värms över natten med hjälp av en lastbil utrustad med en 260 kW oljebrännare. När morgonen gryr finns 44 kubikmeter 60-gradigt vatten i tankarna, och helikoptern kan börja köra i skytteltrafik till det isiga vindkraftverket.

Varje vända tar den med sig 850 liter vatten i en tank med motorspruta. För att lyckas med avisningen måste flödet vara högt, och som mest kan hela tanken sprutas ut på två minuter. Metoden har testats i temperaturer ner till minus 20 grader utan problem, enligt Mats Widgren.

För att genomföra operationen krävs tre personer. En helikopterpilot, en operatör som styr sprutan med hjälp av en joystick och en person vid lastbilen som ser till att helikoptern snabbt kan ersätta den tomma tanken med en full.

Alpine Helicopter vänder sig både till vindkraftverk som helt saknar system för avisning och till snurror som har system som inte fungerar fullt ut.

– Kostnaden för att avisa en turbin motsvarar två dygns elproduktion. Beslutet är enkelt om man har ett nedisat vindkraftverk och vädertjänsten lovar fortsatt kyla, säger Mats Widgren.

Frågan om is på vindkraftverk är känslig, och det finns inga officiella siffror på hur mycket elproduktion som går förlorad varje vinter i svenska vindkraftsparker.

– Alla som bygger vindkraft i kallt klimat brottas med isproblem, och min bedömning är att produktionsbortfallet är cirka tio procent för turbiner som har avisningssystem, säger Mikael Lindmark, vd för Blaiken Vind.

Vindkraftsparken, som ligger på Storblaiken mellan Storuman och Sorsele, byggs av Skellefteå Kraft och Fortum. När parken är fullt utbyggd med 90 turbiner blir den en av Europas största vindkraftsparker med en total effekt på 225 MW.

Hittills har 60 turbiner från den tyska leverantören Nordex tagits i drift. De har en eldriven värmefolie på rotorbladen som hindrar istillväxt.

Mikael Lindmark säger att tekniken fungerat bra men att det ändå bildas is som sänker produktionen. Därför har de 30 nya turbiner som ska monteras i parken i april fått dubbla avisningssystem – både en laminerad eluppvärmd folie på rotorbladen och varmluft som cirkulerar inne i bladen.

De båda metoderna används sedan tidigare i många turbiner, men Mikael Lindmark känner inte till att de kombinerats i kommersiell drift tidigare.

Turbinerna tillverkas av kinesiska Dongfang Electric Corporation och ska tas i drift i höst.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Fyra isiga problem i vindkraftsparkerna

Produktionsförluster: En kraftig isbildning kan tvinga vindkraftverket att stanna helt. Mindre isbeläggningar kan sänka elproduktionen när bladens aerodynamik försämras.

Slitage: Om is bildas på bladen kan det skapa obalans och vibration som kan skada anläggningen. Lager och växellåda kan exempelvis ta stryk.

Iskast: Isstycken kan lossna och slungas i väg med stor kraft. I värsta fall kan de skada roterande rotorblad eller människor och egendom i närheten.

Buller: Bullernivåerna kan öka när rotorbladens yta blir ojämn.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt