SAMHÄLLE

Polisen ska få använda buggning oftare – kan slå mot gängkriminella

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och den särskilda utredaren Inger Söderholm.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och den särskilda utredaren Inger Söderholm.

Polisen bör få nya möjligheter till husrannsakan och hemlig rumsavlyssning för att förhindra att grova brott begås. Det föreslår regeringens utredare.

Publicerad

Utredningen lämnades på torsdagen över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han uppger att regeringen kommer att gå vidare med huvuddelen av förslagen, även om förändringar kan komma att ske.

– Utan tvekan, det kommer vi att göra, säger Strömmer.

Den 1 oktober trädde en ny lag i kraft som gav polisen möjlighet att i hemlighet avlyssna och övervaka grovt kriminella i preventivt syfte för att förhindra allvarliga brott.

Just metoden hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, omfattas dock inte – men nu föreslår regeringens utredare Inger Söderholm att även den ska få användas i preventivt syfte.

Buggning tillåts

Buggning är för närvarande inte tillåtet för varken polisen eller Säpo att använda utanför en förundersökning.

– Men det ska endast få användas om det finns misstanke om brott med minimistraff på fyra år och för vissa brott på Säkerhetspolisens område, säger Strömberg.

Hemlig rumsavlyssning innebär inte bara dolda mikrofoner i någons bostad, utan även till exempel avlyssning av personer som står och pratar utomhus, påpekar utredaren.

Hon föreslår även att husrannsakan ska få användas preventivt.

– Vi föreslår att Säkerhetspolisen, polisen och Tullverket ska få använda detta för att få tillträde till en plats för att söka efter föremål eller information, säger Strömberg.

”Effektivt när det används”

Strömberg bedömer inte att åtgärderna kommer att användas särskilt ofta. Till exempel riskerar en husrannsakan att avslöja en stor underrättelseoperation, säger hon.

Hur effektivt blir det?

– När det används finns det ett stort behov av det. Att det inte sker så ofta gör ju inte att åtgärden inte är effektiv när den väl används, säger Inger Strömberg.

Hon föreslår också förändringar i den så kallade inhämtningslagen, som gör att polisen i större utsträckning kan använda hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot grov ekonomisk brottslighet. Sådan övervakning handlar om uppgifter om vem som kommunicerar med vem och varifrån det sker, alltså inte om innehållet i kommunikationen.

Det finns, enligt utredaren, ett stort behov av att i underrättelseverksamhet inhämta sådana typer av uppgifter.

Hårt slag?

Blir det här ett hårt slag mot gängen?

– Det här kan vara oerhört betydelsefullt i vissa fall. Lägger man ihop det här totalt, med att polisen också fått möjlighet att använda hemliga tvångsmedel i ett förebyggande och förhindrande syfte, är det ett stort skifte, säger Gunnar Strömmer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Enligt Strömmer kan det vara möjligt att genomföra snabbare än så, men han kan inte i dag svara på om det blir så.

Utredningen är enig i sina slutsatser med ett undantag. Advokat Sargon de Basso, som företräder Advokatsamfundet, anser inte att det finns tillräckligt stora behov av åtgärderna vilket han framför i ett särskilt yttrande.

FAKTA

Fler preventiva tvångsmedel

Utredningen om fler preventiva tvångsmedel lämnade sina första förslag förra hösten.

Dessa är sedan den 1 oktober lag och har gett polisen möjlighet att avlyssna grovt kriminella i preventivt syfte för att förhindra grova brott.

Förslagen som lämnades på torsdagen handlar om att utöka antalet hemliga tvångsmedel i preventivt syfte.

Det handlar om hemlig rumsavlyssning, buggning, husrannsakan och genomsökning på distans.

Därtill ska också inhämtningslagen, som används i underrättelseverksamhet, få användas i fler fall. Det gäller grov ekonomisk brottslighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.