Teleskopet ska röntga universum – blir det enda i sitt slag
En illustration av Xrism som ska undersöka universums röntgenkällor.Jaxa
Det nya rymdteleskopet ska undersöka extrema rymdfenomen. Samarbetet mellan Japan, USA och Europa fångar in händelser som inga andra aktiva rymdteleskop klarar av att observera.
Xrism (X-ray imaging and spectroscopy mission) är ett avancerat röntgenteleskop som ska undersöka de mest energirika händelserna i rymden. Röntgenljus är bland den mest energirika strålningen i det elektromagnetiska spektrumet och kommer bland annat från kraftfulla explosioner och varmt plasma ute i universum. Från sin omloppsbana runt jorden ska Xrism ta reda på mer om hur universum utvecklats.
Teleskopet är ett samarbete mellan de japanska och amerikanska rymdorganisationerna Jaxa och Nasa, men även den europeiska rymdorganisationen Esa stöttar projektet.
2016 brann ett röntgenteleskop kallat Astro-H (även känt som Hitomi) upp i atmosfären efter bara en dryg månad i rymden. Förhoppningen är att Xrism nu ska täcka upp för det förlorade teleskopet och kunna bidra med för forskning viktiga röntgenobservationer.
Teleskopet sköts upp från rymdcentrumet Tanegashima tidig morgon 7 september svensk tid. Uppskjutningen gick enligt plan och efter ungefär 14 minuter och 9 sekunder separerades Xrism från raketen.
Xrism skjuts upp från Japan.Jaxa
Varför behövs teleskopet?
Annons
Kraftfulla explosioner och väldigt varma områden i rymden strålar i röntgenspektrumet. Ett exempel är den gas som omger ansamlingar av galaxer, galaxhopar. Genom observationer av den här gasen kommer Xrism att undersöka en av universums största beståndsdelar för att lära oss mer om universums utveckling.
– Röntgenastronomi gör det möjligt för oss att studera de energirikaste fenomenen i universum. Det gör att vi kan svara på viktiga frågor inom modern astrofysik: hur har de största strukturera i universum utvecklats? Hur distribuerades den materia vi består av genom kosmos? Och hur har galaxer formats av de svarta hålen i deras mitt? säger Matteo Guainazzi, projektforskare vid Esa som arbetar med Xrism, i ett pressmeddelande
För sitt bidrag av hårdvara och rådgivning till Xrism kommer Esa att få styra över åtta procent av teleskopets observationstid. För utforskningen av universum med hjälp av röntgenstrålning kommer teleskopet att fungera som en brygga mellan dagens XMM-Newton och framtidens Athena.
Utan teleskopet, som bygger på lärdomar från Astro-H, hade det alltså kunnat bli en period utan nya röntgendata för forskarna.
Vad har teleskopet för instrument?
Xrism är utrustat med vidvinkelsröntgenkameran Xtend och röntgenspektrometern Resolve.
Resolve-detektorn består av en uppsättning av mikrokalorimetrar. En kalorimeter används för att mäta energi från kemiska reaktioner eller för att mäta fysiska förändringar.
Den känsliga detektorn på Xrism ska kunna mäta värme genererat från enskilda röntgenfotoner. För att instrumentet ska klara detta behöver det kylas ner till en temperatur strax över den absoluta nollpunkten, 0,05 K.
Detektorn i spektrometern Resolve består av 36 kalorimetrar.NASA/XRISM/Caroline Kilbourne
Resolve kommmer att vara känsligt för röntgenstrålning med energier från 400 till 12 000 elektronvolt. Som jämförelse har synligt ljus energier på runt 2 till 3 elektronvolt.
Annons
Spektrometern kyls ned med hjälp av flytande helium. Efter tre år kommer allt helium att ha förångats och instrumentets planerade livstid vara över. Användningen kan dock komma att förlängas med hjälp av mekaniska kylare.
Genom att samla in stora antal fotoner från observationskällor kan Xrism skapa väldigt högt upplösta bilder av universum i röntgenspektrumet. Teleskopet kommer kunna göra de mest detaljerade avbildningarna av rymden i röntgenljus hittills.
fakta
Månlandaren Slim följer med på resan
Raketen som skjuter upp Xrism till omlopp runt jorden tar även med sig en japansk månlandare som kallas Slim. Slim är en förkortning för Smart lander for investigating moon och är utformad för att kunna göra en precis landning på månen, inom 100 meter från den utvalda landningsplatsen.
Enligt Jaxa kommer precision vid månlandningar att bli allt viktigare i framtiden när fler uppdrag siktar in sig på himlakroppen.