Då behöver Sverige tre miljoner laddpunkter

2022-07-29 06:00  

Konsultfirman har räknat på hur många laddpunkter våra elbilar kräver till 2050. Slutsatsen är att Sverige behöver lägga i en högre växel.

För att nå Nordens klimatmål till 2050 måste 95 procent av fordonsflottan vara elektrifierad, vilket motsvarar 12 miljoner fordon i regionen. Tills dess kommer Sverige att behöva 3 miljoner laddpunkter – det hävdar Boston Consulting Group i en färsk rapport.

Energimyndigheten uppger att Sverige i dag har 2 550 laddplatser med 13 800 laddpunkter, och på BCG är man oroad för att svenska konsumenter kommer att avskräckas från att köpa elbilar om inte utbyggnaden skyndas på. 

Staten har hittills fokuserat på att bidra med regleringar för att styra omställningen, som målbilder kring försäljning och förbud mot förbränningsmotorer, men för att få till den kraftiga utbyggnaden av laddpunkter anser BCG att staten behöver bredda sitt engagemang. 

– Det kan till exempel innebära att man hjälper till att koordinera intressenter på marknaden. Men jag tror också att det kommer krävas att man subventionerar utbyggnaden på en del platser där det i annat fall inte skulle ha varit någon som satsar pengar – där business caset inte är tillräckligt tydligt. Det behöver inte nödvändigtvis vara glesbygd utan kan handla om mindre orter med stora avstånd mellan städerna, säger Mikael Ternhult, Managing Director vid BCG Stockholm till Ny Teknik.

Erik Ternhult, managing director vid BCG Stockholm. Foto: BCG

90 procent laddbara fordon 2025

Han är expert på bilindustrin, och den rådande försäljningen av elbilar överträffar tidigare prognoser. 2025 förväntas 90 procent av alla nysålda bilar i Norden vara elbilar eller hybrider. I sin rapport vill konsultbolaget även se fler laddpunkter vid arbetsplatser och exempelvis bostadsrättsföreningar.  

Vid en tidigare BCG-undersökning på europeisk nivå så svarade en tredjedel att de inte hade möjlighet att ladda ett fordon hemma. Det gäller exempelvis för de som parkerar på gatan – men Mikael Ternhult ser det inte som rimligt i det korta perspektivet att bygga ut laddpunkter för gatuparkering. 

– De behöver bygga upp sin laddcykel på ett annat sätt – då behöver de ladda när de är på ICA, Konsum eller på arbetsplatsen, säger han.

Läs mer: 140 nya lastbilsladdare: ”Översteg vår vildaste fantasi”

Elnätet begränsar

En annan viktig del är att säkerställa att det finns tillräckligt dimensionerade elnät för de nya laddplatserna. Enligt Mikael Ternhult  kommer det att krävas en utbyggnad där man drar om distributionsnätet – för på många platser är nätet inte dimensionerat för ett stort antal snabbladdare. Det här är ett problem som man nu ser inom kommersiella fordon nu, bland bolag som behöver mycket laddning vid sin egen depå.  

– Även om de med egna depåer skulle vilja elektrifiera hela sin flotta så är det på många platser inte möjligt just nu på grund av att nätet inte har den kapaciteten, utan det krävs en investering i en utbyggnad av näten för att det ska vara möjligt. Och där tror jag att vi kommer se en utmaning för att få tillräckligt mycket laddpunkter på plats, säger han.

Läs mer: "Energieffektiva elfordon kräver anpassad laddinfrastruktur"

600 vätgasstationer

I sin rapport anger BCG att Sverige även behöver ha 600 vätgasstationer till 2050. Samtidigt ser konsultbolaget vätgasen som ett alternativ endast för kommersiella fordon. På bilsidan faller det på grund av den ineffektiva cykeln där man först måste skapa vätgasen som sedan görs om till el i bilen. 

– Den totala energieffektiviteten i det systemet blir sämre än el som genereras via sol- och vindkraft, eller något annan hållbar källa som vi laddar elbilen med. Det är mycket effektivare ur ett systemperspektiv. Det tror jag gör att vi inte kommer att se en storskalig övergång till vätgasteknik på bilsidan. För kommersiella fordon tror vi däremot att det kommer vara en del av mixen – men inte en majoritet av fordonen, säger Mikael Ternhult. 

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt