Opinion

”Vi har dubblat bioenergin – och kan göra det igen”

Charlotta Sund, vd Tekniska verken i Linköping.
Gustav Melin, vd Svebio.
Karin Perers, ordförande Mellanskog. Foto: Therese Asplund

DEBATT. Det finns tekniska lösningar för att ersätta i stort sett all användning av fossila bränslen i Sverige fram till 2045. Nu måste vi börja bygga fullskaliga produktionsanläggningar, skriver Gustav Melin, Svebio och representanter för företag i bioenergibranschen.

Bioenergin är Sveriges största energikälla och står i dag för 38 procent av Sveriges energianvändning. Användningen av bioenergi har mer än fördubblats sedan 1990-talets början. Vi kan fördubbla en gång till, fram till 2045, och möta behoven i det svenska näringslivets färdplaner för fossilfrihet. Det framgår av Svebios Färdplan bioenergi som redovisas den 16 januari.

Mellan år 2000 och 2017 ökade användningen av bioenergi från 84 TWh till 143 TWh, eller med 3,5 TWh om året. Den samlade potentialen för ökad energitillförsel från inhemsk biomassa uppgår till 82 TWh på kort sikt och upp till 147 TWh om 25 – 30 år.

Ersätter fossilt

Det svenska näringslivets olika branscher har inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige tagit fram en imponerande uppsättning färdplaner för fossilfrihet. Färdplanerna visar att det finns tekniska lösningar för att ersätta i stort sett all användning av fossila bränslen i Sverige fram till 2045. Näringslivets organisationer och andra aktörer pekar ut två huvudsakliga lösningar för att ersätta det fossila och reducera klimatpåverkan: elektrifiering och bioenergi. Om man utgår från önskemålen i färdplanerna behövs omkring 50 TWh mer el och 100 TWh mer bioenergi. Vi kan alltså med råge leverera den bioenergi som efterfrågas.

Många är oroliga för att det inte ska finnas tillräckliga mängder biomassa för att klara behoven av olika biobränslen. Det finns många önskemål som till exempel biodrivmedel till vägtransporter, sjöfart och flyg, ökad produktion av biobaserade produkter, förnybara bränslen till industrin för att ersätta kol och olja samt för produktion av el. Vår färdplan är ett svar på den oron. Vi vill visa att det finns betydande potential till att öka produktionen av hållbara biobränslen i Sverige.

Det handlar om en rad olika möjligheter:

1. Använd mer biomassa från skogen. Vi använder redan mycket biomassa från skogen, i form av avverkningsrester och biprodukter från sågverk och massabruk. Men vi lämnar fortfarande kvar mycket stora mängder skördeavfall efter avverkningar och gallringar: grenar, toppar och småträd med mera, som bryts ned och släpper från sig koldioxid till ingen nytta. Den biomassa som nu lämnas kvar i skogen och som multnar, motsvarar 138 TWh per år! Det är ett koldioxidutsläpp på 47 miljoner ton, nästan lika mycket som Sveriges territoriella utsläpp. En hel del av den här biomassan ska vara kvar i skogen, för markvård och biodiversitet, men utan att avverka mera, kan större volymer än i dag tas om hand och bli bränsle.

2. Använd mer bioenergi från jordbruket. Det svenska jordbrukets resurser används i dag i mycket liten utsträckning för att producera förnybar energi. Stora odlingsarealer är dåligt utnyttjade. Ändå har Sverige unik kompetens när det gäller att producera bioenergi från åkergrödor. Den svenska etanolproduktionen i Norrköping gör etanol från spannmål och restprodukter från livsmedelsindustrin med 95-procentig klimatvinst jämfört med bensin. De senaste åren har anläggningen utvecklats så att den, förutom biodrivmedel, också producerar högvärdigt proteinfoder och förnybar kolsyra. Sverige har också utvecklat teknik för odling av snabbväxande och vedartade växter på åker, salix och poppel, i energieffektiva system med hög avkastning.

3. Ta till vara avfall, restprodukter och biprodukter på ett bättre sätt. Det gäller till exempel ligninet i massabrukens returlutar, som kan bli råvara för biodrivmedel. Vi har stor kompetens när det gäller nya tekniker för att göra biodrivmedel av cellulosahaltiga material och avfall, exempelvis vid förgasning, pyrolys och hydrolys. Tekniken finns färdig i pilot- och demonstrationsskala, och produktionen kan ske till lägre kostnad än dagens drivmedelspriser. Nu måste vi börja bygga fullskaliga produktionsanläggningar.

Världsledande teknik

Sverige har en världsledande position när det gäller att utveckla teknik och marknad för bioenergi.

• Vi har redan ersatt i stort sett alla fossila bränslen för uppvärmning.

• Vi har den i särklass högsta andelen biodrivmedel i transportsektorn i EU, men här återstår ett stort jobb eftersom 80 procent av drivmedlen fortfarande är fossila.

• Vår skogsindustri har i stort sett ställt om till egna biobränslen.

• I många andra branscher, exempelvis i livsmedelsindustrin, pågår en omställning där man byter ut olja, gasol och naturgas mot pellets, bioolja, biogas och fjärrvärme.

• Möjligheterna att ta bort det fossila är stora också i den tunga industrin – det visar Fossilfritt Sveriges färdplaner.

Bioenergi har många fördelar som förnybar energi. Energin finns lagrad i skogen och i bränslet, vilket skapar flexibilitet i användningen. Bioenergin ger lokal och nationell försörjningstrygghet. Den skapar jobb och företagsutveckling i alla delar av landet.

Biomassan finns. Bioenergibranschen står redo att leverera!

Gustav Melin, vd Svebio

Samt representanter för företag i Svebios styrelse

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi

Charlotta Sund, vd Tekniska verken i Linköping

Karin Medin, vd Söderenergi

Per-Anders Tauson, EON Värme Sverige

Charlotte Elander, vd Energifabriken

David Wiklund, vd Wibax Biofuels

Lars Lind, vd Adesso Bioproducts

Magnus Kagevik, vd Lantmännen Energi

Tomas Nilsson, vd SEKAB

Karin Perers, ordf Mellanskog

Mikael Källgren, vd SCA Energy

Palle Borgström, ordf LRF