”Rösta bort kärnkraftpartierna”

2014-03-23 05:00  
Folkomröstning om kärnkraftg 1980. Foto: TT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Kärnkraftavvecklingen som röstades igenom den 23 mars för 34 år sedan lyser fortfarande med sin frånvaro. Att ersätta gamla reaktorer med nya skulle ytterligare låsa fast oss till minst 2070-talet. Rösta bort kärnkraften i höstens val, uppmanar bland andra Carl Schlyter, Eva Goes, Göran Greider och Nils-Axel Mörner.

Linje 3 (C, V och KDS) förlorade Folkomröstningen om kärnkraft 1980 med endast 0,4 procent av rösterna mot segrande Linje 2 (S och FP).

Linje 2-generalen Hans Blix taktik fick en allvarlig belysning i tv-programmet Min sanning. Han berättade att han medvetet fört folket bakom ljuset, eftersom han insåg att det var enda sättet att få kärnkraften utbyggd. Den som inte känner historien, kan inte påverka framtiden, sägs det.

Detta har hänt:

1976 fanns fem kärnkraftreaktorer i Sverige. 1975 hade S och M drivit igenom ett riksdagsbeslut om att bygga totalt 13 reaktorer. Under valrörelsen 1976 lovade centerledaren Thorbjörn Fälldin att han inte skulle sätta sig i en regering som startade en ny reaktor. Men för att inte äventyra den första borgerliga regeringen på 44 år gick han ändå med på att ladda Barsebäck 2. När ytterligare två reaktorer står klara att laddas hösten 1978 spricker regeringen och Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan.

• Efter Harrisburgolyckan 1979 beslutar riksdagen om en folkomröstning om kärnkraften. Väljarna får ta ställning till tre avvecklingsalternativ. Linje 3 innebär avveckling på 10 år. Linje 1 och 2 innebär att 12 reaktorer ska tas i drift och därefter avvecklas med hänsyn till behovet av el för upprätthållandet av sysselsättning och välfärd. Inget årtal angavs för när avvecklingen skulle vara avslutad. Något årtal fanns inte heller i regeringens proposition efter omröstningen. S skrev däremot i sin motion att ”Det bör fastslås att den sista reaktorn i Sverige skall stängas senast år 2010”. Detta blev också riksdagens beslut.

• Efter Tjernobylolyckan 1986 föreslog C och V att en avvecklingsplan för de svenska reaktorerna skulle fastställas. Riksdagen avslog. Men vårriksdagen 1988 beslutade om att en reaktor i Barsebäck ska stängas 1995 och en i Ringhals 1996. Energi- och miljöminister Birgitta Dahl (S) säger att beslutet är oåterkalleligt. Följden blir en mäktig motoffensiv från kärnkraftförespråkarna där LO, näringslivet, M och FP gör gemensam sak. Statsminister Ingvar Carlsson (S) tvingas retirera och utnämner Rune Molin till energiminister i stället för Dahl. Molin var LO:s andre ordförande och tidigare ordförande för Linje 2. Beslutet att stänga två reaktorer återkallas.

I februari 1997 träffar S, C och V en uppgörelse om energipolitiken. Reaktorerna i Barsebäck ska stängas. Årtalet 2010 som slutdatum för avvecklingen slopas. Barsebäck 1 stängs 1998 och Barsebäck 2 2005.

I de borgerliga allianspartiernas valmanifest 2006 heter det att en alliansregering under mandatperioden inte kommer att upphäva förbudet att uppföra nya reaktorer. Trots det genomdrev alliansregeringen i juni 2010 ett beslut om att nya reaktorer ska tillåtas för att ersätta gamla reaktorer som tas ur bruk. Som villkor angavs att inga statliga subventioner ska tillåtas. I själva verket accepteras subventioner, t ex genom att reaktorägarna inte fullt ut behöver ta ansvar för skadorna vid en eventuell kärnkraftolycka.

2012 lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få ersätta en eller två av sina befintliga reaktorer med nya.

Det är hög tid för avveckling av den svenska kärnkraften. Att ersätta gamla reaktorer med nya skulle låsa fast oss med alla risker till minst 2070-talet. Frågan om slutförvar av det ständigt ökande kärnkraftsavfallet är olöst.

Kärnkraften är en centraliserad energiform som hindrar småskalighet och demokrati som kan skapa 100 000-tals små producenter av sol- och vindkraft. Alternativen finns och är billigare än ny kärnkraft. Inte ens den pågående Fukushima-katastrofen, vars kostnader hittills beräknats till 1500 miljarder kronor, förutom människors lidande och all miljöförstöring, tycks kunna påverka kärnkraftens anhängare. Rösta bort kärnkraftspartierna!

Bengt Berg (V) riksdagsledamot

Eva Goës (MP) fd riksdagsledamot

Göran Greider chefredaktör Dala-Demokraten

Jens Holm (V) riksdagsledamot

Lasse Karlsson styrelseledamot Linje 3

Petra Modée ordf Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen

Nils-Axel Mörner docent geologi

Lise Nordin (MP) riksdagsledamot, energipolitisk talesperson

Birgitta Ohlsson Alfta, (MP) miljödebattör

Kent Persson (V) riksdagsledamot

Paul Rimmerfors (MP), ersättare i riksdagen, inf chef Linje 3

Carl Schlyter (MP) EU-parlamentariker

Mer om: Kärnkraft Debatt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt