Opinion

”Akut brist på kunskap hotar viktig digitalisering”

Facebooks Mark Zuckerberg frågas ut i senaten och kongressen efter att persondata från 87 miljoner Facebookanvändare läckt ut. Foto: Andrew Harnik
Tuula Teeri, vd IVA Foto: Vinger Elliot Fotografi
Jan Nygren, styrgruppsordförande för IVAs projekt Digitalisering för ökad konkurrenskraft Foto: IVA

DEBATT. Det råder akut brist på kunskap och riskmedvetande hos våra beslutsfattare. Det hotar Sveriges möjligheter att dra nytta av digitaliseringens fördelar, skriver bland andra Tuula Teeri och Jan Nygren, IVA.

Sverige är mycket nära en situation där alla vitala samhällsfunktioner kräver en välfungerande digital infrastruktur. Denna förutsätts fungera minst lika säkert som vattenledningar och elnät. Men för dessa typer av infrastruktur finns regler och planer för drift och utbyggnad. Motsvarande systematik finns inte för de digitala. Ansvaret ligger istället på många händer. Samordningen brister på både statlig och kommunal nivå.

Samtidigt utvecklas centrala samhällstjänster i hög takt inom privat och offentlig sektor. Tjänsterna förutsätter tillgång till snabb, säker och robust uppkoppling. Men utvecklingen vilar på osäker grund. Därför är det nödvändigt att alla beslutsfattare får en tydlig och begriplig bild av dagens digitala infrastrukturs styrkor och svagheter. En sådan saknas men är nödvändig när beslut ska fattas om stora digitala framtidssatsningar, inte minst fiberutbyggnad och 5G.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, uppgift är att verka till nytta för hela samhället. I det nya projektet ”Digitalisering för ökad konkurrenskraft” är drygt hundra personer från akademi, myndigheter och näringsliv aktiva. Som oberoende aktör vill IVA öka kunskapen om och komma med förslag inom tre avgörande områden: digital infrastruktur, kompetensförsörjning och integritet.

Digitaliseringen innebär en genomgripande strukturomvandling. En forskningsrapport från Stiftelsen för strategisk forskning visar att 53 procent av dagens yrken på svensk arbetsmarknad kan ersättas med digital teknik under de kommande tjugo åren.

Men i omvandlingen skapas också en rad nya jobb. Kraven på ny kompetens ökar därför snabbt. Individer måste räkna med att fylla på sina kunskaper kontinuerligt under yrkeskarriären till följd av den genomgripande förändringen. Det gäller inte minst beslutsfattare, som behöver skaffa sig aktuell kunskap om hur nya digitala möjligheter och hot påverkar deras verksamhet.

Samtidigt måste arbetet intensifieras med att ta fram nya modeller för livslångt lärande som går att kombinera med arbete. Något som hittills mest diskuterats men inte genomförts i praktiken.

Vi ser en marknad växa fram där företag med nya affärsmodeller använder information som både råvara och valuta. Men förutsättningar och spelregler är oklara. Det visar inte minst händelserna kring Cambridge Analytica och Facebook.

En rad frågor behöver få svar.

  • Vem äger informationen?
  • Kan man som individ egentligen kontrollera vad som samlas in och vem som kan använda uppgifterna?
  • Kan och bör informationen prissättas på en marknad och hur behöver denna kontrolleras?
  • Ska dominerande aktörer tvingas hålla hårdare i informationen eller dela med sig av den som öppen data?

Än mer komplicerat blir det när samhällskritiska funktioner kan hanteras bättre med hjälp av information om många individer. Det gäller exempelvis olika hälsofrågor. Och självkörande bilar förutsätter tillgång till information som sensorer i fordonet genererar. Ska en individ kunna säga nej till användning av denna typ av information?

För alla dessa frågor behövs en bred, nyanserad diskussion för att balansera dagens situation där så många utan djupare reflektioner, lämnar ut så mycket information om sig själva.

Många länder kraftsamlar kring digitaliseringen. Det behövs också i Sverige. Vi har en bra tradition att bygga på. Under de senaste 150 åren har privata företag och offentlig sektor samverkat. Detta har i många fall lagt grunden till framgångsrika företag som i dag är världsledande.

Dessvärre ser IVA en fragmentering av diskussionerna kring digitaliseringen istället för en ökad koordinering. IVA vill därför, genom att samla olika aktörer, bidra till en sådan nationell kraftsamling där möjligheter och risker med digitaliseringen analyseras för sedan att ta fram ett åtgärdsprogram.

Vi måste öka kunskapen och riskmedvetandet för att kunna genomföra de åtgärder som behövs för att digitaliseringen ska leda till den ökade konkurrenskraft vi alla önskar.

Tuula Teeri, vd IVA

Jan Nygren, styrgruppsordförande för IVAs projekt Digitalisering för ökad konkurrenskraft

Karl Bergman, ordförande arbetsgruppen Kompetens

Patrik Fältström, ordförande arbetsgruppen Infrastruktur

Pia Sandvik, ordförande arbetsgruppen Integritet