Masken styr armeringen på ESS-bygget

När byggnadsarbetaren tar på sig Microsofts glasögon Hololens kan han eller hon fortfarande se omgivningen. Men den digitala modellen av den kommande byggnaden dyker upp i synfältet.

Med hjälp av en fysisk markör, en skylt med en särskild kod, fäster modellen vid rätt plats i verkligheten. På så sätt går det att se var armeringsjärnen ska placeras. När byggnadsarbetaren vrider på huvudet ligger de virtuella armeringsjärnen kvar på rätt plats.

Senare, när några armeringsjärn har monterats, rapporterar glasögonen till den centrala databasen att arbetet är utfört.

Så är det tänkt att fungera.

I nästa vecka börjar Skanska testa den nya arbetsmetoden på ESS-bygget i Lund. Blir försöket lyckat innebär det att digitaliseringen av byggbranschen tar ytterligare ett steg framåt.

– Vi är övertygade om att detta gör oss bättre och effektivare samt ger högre kvalitet i vårt arbete, säger Henrik Ljungberg, verksamhetsutvecklare på Skanska.

Det svenska företaget Information Experience arbetar ihop med Skanska för att utveckla programvaran som ska kombineras med Hololens.

Läs mer:

– Den här tekniken kan reducera mängden fel och stillestånd. Vi tror stort på det här och märker ett överraskande stort intresse, berättar Anders Lundgren, vd på Information Experience.

Hololens-glasögonen är uppkopplade med wifi och kan återrapportera till en central databas som lagrar byggets datormodell när arbetet är utfört.

Men glasögonen fungerar även utan uppkoppling. Då sparas informationen lokalt och återrapportering till databasen sker vid nästa anslutningstillfälle.

– Vår hypotes är att återrapporteringen kommer att möjliggöra mycket bättre styrning av projektet. Det här är första gången som vi försöker knyta ihop ett helt flöde digitalt i ett och samma verktyg: planering, utförande och successiv rapportering, säger Henrik Ljungberg.

Skanska har genomfört mindre projekt för att testa augmented reality på byggarbetsplatser tidigare. Men då har tekniken inte fungerat tillräckligt bra. I det senaste försöket skulle byggnadsarbetare läsa den virtuella modellen på läsplattor, men modellen fixerades inte ordentligt på rätt plats i förhållande till verkligheten.

– När modellen far omkring i vyn eller glider iväg medan man står och tittar känns det inte robust nog. Men när jag testade Hololens före jul blev jag intresserad igen. När man placerar modellen står den kvar, man kan gå iväg 100 meter och komma tillbaka, modellen står ändå kvar, berättar Henrik Ljungberg.

Läs mer:

Glasögonen har kommit ner i vikt, till 500 gram. Batterierna räcker för ungefär tre timmars arbete. Efter det blir det en naturlig paus när glasögonen måste laddas.

– De ergonomiska detaljerna blir bättre för varje ny generation hårdvara. Just i miljöer där det redan finns krav på att bära hjälm är det här inte särskilt betungande, säger Anders Lundgren.

Programvaran från Information Experience syftar bland annat till att assistera Hololens i positioneringen. Den har en precision på 5–10 centimeter.

– Ofta blir det bättre än så, men vi törs inte lova mer. Det är väldigt svårt att visa en säker, exakt positionering, men vi har kommit en bra bit på väg, säger Anders Lundgren.

När Ny Teknik testade Hololens för en tid sedan upplevdes det virtuella synfältet som begränsat. Dessutom är tekniken främst avsedd för inomhusbruk, vilket kan skapa problem med solljus.

– Synfältet är något som många hänger upp sig på, men när man har använt Hololens en längre tid lyckas man tänka bort det. Kanske är nästa version av Hololens, eller någon annan tillverkares hårdvara, bättre för oss, säger Henrik Ljungberg.

Hans förhoppning är att testet på ESS ska visa att ar är ett användbart verktyg som man kan jobba vidare med.

– Jag hoppas också att det synliggör att tekniken inte är så långt borta som man kan tro. Det är inte science fiction längre, säger han.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!