Handlingsplanen presenteras på en pressträff med bland andra statsminister Ulf Kristersson (M) och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis, säger Kristersson.
Han pekar på att satsning på ny kärnkraft är den enskilt viktiga åtgärden och och att elektrifiering av Sverige är grunden i politiken.
Kristersson pekar också på att klimatpolitiken , förutom att minska utsläppen, också ska stärka svensk konkurrenskraft, öka välståndet och ha legitimitet hos medborgarna.
50-tal åtgärder
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) uppger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.
Exempel på åtgärder regeringen pekade på under pressträffen är en analys av hur rikstäckande laddinfrastruktur av snabbladdare kan säkras, fordonsmärkning för lätta fordon så att konsumenter kan göra ett klimatvänligt val och en analys av ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter.
Några beräkningar av vilka effekter de framtida förslagen kommer att ha på utsläppen finns ännu inte. De kommer när förslagen är klara och tas med i kommande budgetpropositioner.
Vid pressträffen lade regeringen fokus på hur målet för 2045 kan nås, men en viktig fråga är hur etappmålen för 2030 ska klaras. Regeringen har själv konstaterat i budgetpropositionen för 2024 att de inte kan nås med nuvarande politik. En viktig orsak är sänkningen av reduktionsplikten 2024-2026.
Etappmålen för 2030 håller dock på att ses över och kan komma att ändras. Klimat- och miljöministern försäkrar att utsläppen från transporter ändå ska ned till 2030 så att EU:s krav uppfylls.
Utsläppen ökar
I handlingsplanen finns inget enskilt nytt stort förslag eller "magisk lösning" för hur det ska gå till, enligt Pourmokhtari.
– Det är en bred palett av flera åtgärder som gör att man på ett hållbart och rättvist sätt lyckas med en omställningen, säger hon.
Huvudspåret är att att införa EU:s nya utvidgade utsläppshandelssystem så fort som möjligt, helst till 2027. Hur det ska gå till ska utredas. Utredaren kommer då också att få i uppdrag att ta fram förslag på ekonomiska styrmedel som ska leda till att utsläppen minskar även minskar i sektorer utanför handelssystemet, exempelvis vägtransporter och fordon.
FAKTA
Tre viktigaste delarna i klimathandlingsplanen
Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) har klimathandlingsplanen och regeringens klimatpolitik tre centrala delar:
• Klimatfrågan är internationell.
Därför behövs bland annat gränsöverskridande samarbeten, kunskapsutbyten och frihandel inom exempelvis EU.
• Fossilfri elektrifiering.
För att nå klimatmålen behövs mycket mer fossilfri el. En utbyggd kärnkraft är den enskilt viktigaste åtgärden.
• Omställning med bibehållen konkurrenskraft.
Sverige måste göra sin del av den europeiska klimatomställningen, men utan att tappa konkurrenskraft och med en tillväxt av attraktiva jobb i Sverige.
Totalt innehåller regeringens klimathandlingsplan ett 70-tal åtgärder, varav ett 50-tal är nya.
Klimathandlingsplanen bygger på en överenskommelse mellan Tidöpartierna: Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
– När vi introducerar de ekonomiska styrmedlem kommer det att finnas svårigheter. Här gäller det att se till att hushåll inte drabbas på ett extremt sätt, säger Pourmokhtari.
Det har framförallt varit ett krav från Sverigedemokraterna i förhandlingarna kring handlingsplanen.
Om de nya ekonomiska styrmedlen för att minska utsläppen skulle drabba hushållen, till exempel genom höjda skatter på bränslen, så ska hushållen kompenseras. Sådana förslag ska utredaren också titta på.
– Den klimatpolitik som inte har legitimitet hos befolkningen, som minskar deras frihet och ekonomiska möjligheter är dömd att misslyckas, säger Pourmokhtari.
Experter kritiska: Måste minska utsläppen nu
Flera experter är kritiska till regeringens klimathandlingsplan.
– Det är en väldigt svag klimathandlingsplan som inte levererar minskningar i den takt som krävs, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet.
Tanken med klimathandlingsplanen är att regeringen ska presentera utsläppsminskningar som gör att Sverige kan nå nettonollutsläpp år 2045. På vägen dit måste utsläppen även minska fram till 2030.
Men på presskonferensen svarade regeringen svävande på frågan om hur utsläppen ska minska på kort sikt.
– Det är anmärkningsvärt när FN på senaste klimattoppmötet slår fast att vi befinner oss i ett kritiskt årtionde och att utsläppen måste minska snabbt, säger Nasiritousi.
I budgeten i höstas aviserade regeringen att dess politik kommer att leda till ökade utsläpp. Naghmeh Nasiritousi hade förväntat sig att klimathandlingsplanen skulle visa hur dessa ökningar skulle kompenseras.
Det hade även Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet, väntat sig.
– Jag kan förstå att det är svårt, men det finns ändå sätt att skatta och beräkna utsläpp, säger han.
– Det hade varit lättare att ta till sig klimathandlingsplanen om regeringen hade jämfört de samlade åtgärderna med de mål som finns för utsläppsminskningar på kort och lång sikt.
Regeringen presenterade mest analyser och utredningar på presskonferensen. Men sådant kan ta lång tid, betonar Rummukainen. Dessutom tar utbyggnaden av kärnkraften, som regeringen lyfte fram stort, minst tio år att bygga – ofta mer.
– Det är utsläppen över tid som räknas. Det är sämre för klimatet om utsläppsmålen på kort sikt missas även om målen år 2045 eventuellt nås, säger han.
Även Naturskyddsföreningen ifrågasätter att konkreta åtgärder saknas på kort sikt.
– Det är tydligt att det saknas konkreta förslag för hur vi ska nå 2030-målet, framförallt förslag som kan sjösättas nu direkt, säger generalsekreterare Karin Lexén.
Hon är kritisk till att regeringen hänvisar till Parisavtalets artikel 6 om internationell handel med utsläppsreduktion för att nå de svenska klimatmålen.
– Det är viktigt att komma ihåg att flera experter, bland annat utredaren John Hassler, har avrått från att använda den för att nå svenska klimatmål. Den är inte ens färdigförhandlad och det finns flera frågetecken kring hur Sverige skulle kunna använda den.
Det vore bättre att använda förslag för att minska utsläppen i närtid i Sverige än att tillsätta ytterligare utredningar, tycker Karin Lexén.
– Vi måste minska utsläppen nu. Ju mer som ackumuleras i atmosfären desto svårare blir det att hantera klimatkrisen framöver.
Positivt att alla politikområden berörs
Men allt är inte dåligt i klimathandlingsplanen, enligt Markku Rummukainen.
– Det är positivt att regeringen har som utgångspunkt att frågan berör alla politikområden och att man uppmärksammar fördelningseffekterna och skapar acceptans för omställningen, säger han.
Rummukainen tycker också att det är positivt med en långsiktig klimatplan.
– Men det är olyckligt om det blir en förlängd startsträcka, säger han.Regeringen behöver också arbeta med de åtgärder som redan finns för att minska utsläppen, till exempel fortsatt utbyggnad av vindkraft. Kärnkraften ligger långt fram i tiden och det är oklart hur de olika departementen ska samordna sina beslut som påverkar utsläppen.
FAKTA
Exempel på åtgärder i planen
• Sverige ska redan när det införs 2027 gå med i EU:s nya system för utsläppshandel (ETS 2).
• En bred utredning ska tillsättas om vilka styrmedel som kan behövas för att nå Sveriges åtaganden i EU.
• Olika åtgärder för en utbyggd laddinfrastruktur ska analyseras, bland annat för att underlätta för fastighetsägare.
• Ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter ska analyseras.
• Effektivare prövningsprocesser och en ökad självförsörjning av mineral och metaller som behövs i omställningen.
• Stärka förutsättningar för olika former av koldioxidlagring (CCS) när det behövs.
• Regelverket för vattenverksamhet och markavvattning ses över.
• Byggande i trä, exempelvis flerbostadshus, bör främjas.
• Utökat och effektiviserat klimatbistånd.
