Karriär
Orden du väljer avslöjar din stressnivå
Forskarna insåg att försökspersonernas egna rapporter inte stämde. Nu har de upptäckt ett enkelt men träffsäkert sätt att mäta människors stressnivåer. Våra ordval avslöjar oss nämligen varje gång.
Annons
Livsförhållanden som fattigdom, trauman och ensamhet kan ha en förödande effekt på hälsan. För den här typen av långvarig stress ger förändringar i vårt genuttryck – det vill säga den process där informationen i en gens DNA-sekvens överförs till cellens strukturer och funktioner. Cellerna i immunsystemet påverkas, exempelvis blir de gener som är inblandade vid inflammationer mer aktiva – och gener som ska bekämpa virus släcks ned.
Forskare vid en rad amerikanska institut har tillsammans försökt kartlägga processen. De upptäckte att de biologiska mekanismerna liknade kroppens medfödda respons vid hotfulla situationer. Steve Cole, genetiker vid University of California, undrade om det kunde vara så att stressbiologin triggas automatiskt och omedvetet av hjärnan.
Problemet var att personer som deltog i studien inte verkade ge ärliga svar kring sina stressnivåer. Lösningen blev att 143 försökspersoner ombads spela in ljudet av sig själva i regelbundna intervall. 22 627 klipp transkriberades och de ord som uttalades jämfördes mot genuttryck i 50 gener i de vita blodkropparnas – vid respektive inspelningstillfälle. Det visade sig att språkanalysen var mycket mer träffsäker än personerna egna rapporter.
Läs mer:
Stressade personer pratar över huvud taget mindre, men språkvalet i inspelningarna var ändå avslöjande. Individerna med hög påverkan på de vita blodkropparna använde exempelvis fler adverb, som ”verkligen” och ”otroligt”. Enligt Matthias Mehl, psykolog vid University of Arizona, fungerar de som känslomässiga förstärkare och anger en högre grad av upphetsning. Han var speciellt intresserad av ”funktionsord” som pronomen och adjektiv.
– För sig själva saknar de mening, men de klargör vad som är på gång. Medan vi medvetet väljer ”meningsfulla ord” som substantiv och verb anser forskare att funktionsorden produceras mer automatiskt, och de avslöjar lite mer om vad som rör sig i huvudet på den som pratar, säger Matthias Mehl till Nature.
Annons
Läs mer:
Han konstaterar att mer forskning behövs, men anser att sättet att nalkas problemet skulle kunna bidra till att identifiera personer som ligger i riskzonen för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Läkare kan behöva lyssna bortom det faktiska innehållet av vad patienten säger. Metoden skulle också kunna användas för att förebygga stress på arbetsplatser.
Under november publicerades forskningen i Proceedings of the National Academy of Sciences.
