Först i Sverige att odla kött – färs växer fram i bioreaktorer

En bit skinka på frukostmackan, en kokt i bröd eller en flintastek smått bränd från grillen. I Sverige äter vi i genomsnitt drygt 80 kg kött per person om året, en vana som för många kan vara svår att ändra på trots den klimatpåverkan industrin har.

Det Malmöbaserade uppstartsbolaget Remeat vill dock inte få dig att sluta äta kött. De vill bara byta ut köttet du äter mot kött som odlas fram i stora tankar. Remeat är det första företaget i Sverige som ger sig på köttodling.

– Matproduktion står för en väldigt stor del av klimatpåverkan. Och den största boven är köttproduktionen. Att förlita sig på beteendeförändring har visat sig vara svårt. Vi hackar i stället beteendemönster genom att lägga samma mat på tallriken som människor har älskat sedan de var barn, men mer hållbart producerad, säger Jacob Schaldemose Peterson, vd på Remeat.

2013 presenterades den första hamburgaren av odlat kött av forskare vid universitetet i nederländska Maastrich, den kostade drygt 2,5 miljoner kronor att tillverka. Kostnaden har gått ner sedan dess, men den är fortfarande hög. Det tillsammans med skeptiska och tveksamma konsumentern är två problem som behöver lösas innan marknaden kan växa.

– Vi tror att det är när vi har fått ner priset som vi kommer se en ändring i acceptansen hos konsumenterna. Vi siktar på under 10 kronor per kg, säger Marie Gibbons som är forskningschef på Remeat.

Tre kostnadsdrivande faktorer

Marie Gibbons har tidigare arbetat på de internationella bolagen Upside Foods, Vow Food och Newform Foods som sysslar med odlat kött och hon har även forskat vid bland annat Harvard Medical School. Tillsammans med Jacob Schaldemose Peterson och Gittan Schiöld som båda har bakgrund inom matindustrin grundade hon Remeat 2022.

– Vi gjorde en djupdykning i de största kostnadsdrivarna. Det är dels bioreaktorerna och produktionsanläggningarna. Sedan är det näringsämnena, det medium som cellkulturerna växer i. Och sedan är det personalkostnader, säger Marie Gibbons.

Marie Gibbons berättar också att branschen i stort fokuserat på att få till den perfekta köttbiten med de perfekta muskel- och fettvävnaderna. Malmöbolaget siktar i stället på en ostrukturerad biomassa, i alla fall till att börja med.

– Med hjälp av en cell från en ko från en gård utanför Malmö skapar vi förhållanden så att cellen tror att den är inuti kossans kropp. Vi har en näringsbuljong, ett tillväxtmedium, som cellerna äter av precis som om de varit inuti kossan. Sedan efter ungefär två veckor kan vi skörda köttet. Vi fokuserar inte på en entrecote eller oxfilé, utan vi gör färs, säger Jacob Schaldemose Peterson.

Ny sterilisering av bioreaktorerna 

Bioreaktorn, även kallad kultivatorn, är där cellerna ska dela på sig för att växa till en sorts köttmassa. Det som gör kultivatorerna så dyra är att de måste klara den tuffa steriliseringsprocess som används för att se till att allt är rent.

– Det är väldigt viktigt. Man behöver se till att det inte finns några föroreningar i reaktorn, för man vill odla kött och inte bakteriekulturer. Metoden som används i dag av läkemedelsföretag som renar sina bioreaktorer där de odlar läkemedel bygger på ånga. Reaktorerna hettas upp och fylls med ånga så att allt dör, men då behöver de tåla högt tryck och hög temperatur, säger Marie Gibbons.

Processen är både tidskrävande och använder mycket vatten och energi. Remeat har lämnat in patentansökningar som än så länge inte är publika och vill inte gå in på exakt hur deras metod fungerar, men det ska varken krävas ånga eller högt tryck.

Det gör att bioreaktorerna i sig kan byggas betydligt billigare, berättar Marie Gibbons.

– I dag är vi i labbskala och har en kultivator om 3 liter, slutmålet är en 10 000 liters kultivator. Vissa satsar på större kultivatorer, men djurceller är känsligare än till exempel jästceller som används vid öltillverkning. De har ett membran som inte är så tjockt och inte kan motstå trycket som bildas om man skalar upp det för mycket. Då behöver man gå in och genmodifiera cellerna vilket vi inte vill göra, säger Jacob Schaldemose Peterson. 

Tillväxt utan tillväxtfaktorer 

PODCAST

Amaras lag: Drömmen om dronttacos

Att Remeat inte vill genmodifiera cellerna har dels med att göra med EU:s regelverk, och dels med inställningen till genmodifierad mat (GMO). Och här dyker också den andra stora kostnaden när det gäller odlat kött upp.

För att cellodlingen ska kunna ske behövs en näringslösning i kultivatorerna. Och i näringslösningen behövs i regel en sorts protein som kallas tillväxtfaktorer, det finns naturligt i djuren. Tidigare har flera bolag blandat i det som kallas ”fetal bovine serum” (FBS), eller mer direkt ”baby cow blood” som Marie Gibbons kallar det, i näringsbuljongen.

FBS fås fram från nötkreaturfosters blod och innehåller de tillväxtfaktorer som behövs vid köttodling. Branschen har dock försökt ta sig bort från behovet av animaliska produkter för att driva tillväxten av odlat kött.

Remeat har i stället för att använda FBS vänt sig till en metod som de också sökt patentskydd för, berättar Jacob Schaldemose Peterson och Marie Gibbons. Metoden går ut på att få cellerna att tro att tillväxtfaktorerna finns där, trots att så inte är fallet. Det handlar inte om genmodifiering utan mer om att ändra på miljön för cellerna för att influera proteinuttrycken.

– Det är en teknologi som ger samma möjligheter som gensaxen crispr-cas9, men vi går inte i och klipper i generna. Vi får en non-GMO men får samma fördelar som om vi hade använt crispr. Vi lurar cellerna att det är tillväxtfaktorer i vätskan även fast det inte är det. Vi reducerar inte bara behovet av tillväxtfaktorer, vi eliminerar det. Och det är den största kostnadsdrivaren i hela branschen, säger Jacob Schaldemose Peterson.

– Vårt kött äter växtbaserat. Buljongen är en blandning av aminosyror, vitaminer, mineraler, lipider och kolhydrater. Som en blandning av Gatorade och proteinpulver, säger Marie Gibbons.

Reaktorerna ska vara enkla att driva

Inom EU är inte odlat kött godkänt för försäljning ännu. Men i USA kan man sedan förra året köpa odlad kyckling och även i Singapore och Israel har produkter godkänts. När det är godkänt inom EU hoppas Remeat att kunder ska visa intresse och till och med vilja ha egna kultivatorer för köttodling ute hos sig.

För att få ner kostnaderna och kunna placera dem hos kunder vill bolaget också att anläggningarna ska vara så enkla som möjligt att sköta och driva.

– Om man kan jobba på ett bryggeri så borde man kunna jobba på en anläggning som odlar kött, säger Marie Gibbons.

Läs även

Finska målet: ”Riktar in oss på att ta bort alla djurprodukter”

Ja till försäljning av labbodlad kyckling i USA

Här är världens första mammutköttbulle – ska omvända miljarder köttätare