Hållbar industri
Massabruket har hittat metoden som gör modeindustrin mer cirkulär
Södra Cell i Mörrum har i ett försök lyckats med något textil- och modeindustrin behöver för att bli cirkulär – att återvinna bomull ur blandmaterial i industriell skala.
Sedan några år tillbaka har Södra Cells massabruk i Mörrum två parallella produktionslinjer. En för pappersmassa och en för så kallad dissolvingmassa, som bland annat används av textilindustrin vid tillverkning av material som viskos och lyocell (textilier gjorda av cellulosamaterial som trä).
Dissolvingmassan framställs huvudsakligen av björkved, och ytterst lite textilmaterial återvinns. Till stor del beror detta på att textilier ofta består av blandade material, som är svåra att avskilja från varandra.
Men nu har Södra utvecklat en metod för att separera bomull och polyester, en av de vanligaste textilblandningarna på marknaden.
Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts, vill inte beskriva tekniken i detalj.
– Det är en patentsökt metod, som inte är riktigt publik ännu. Men det handlar om en kemisk process där vi redan har delar av den nödvändiga utrustningen i vår ordinarie verksamhet. Det vi gör är helt enkelt att vi tar bort polyestern så vi kommer åt bomullen, säger han.
Under hösten har bruket i Mörrum producerat dissolvingmassa med 3 procents inblandning av återvunnen bomull. Bomullen utvanns från cirka 20 ton uttjänta textilier, bestående av 75 procent bomull och 25 procent polyester.
– Det svåra var att få ner polyesterhalten till i stort sett odetekterbara nivåer, vi ska ju leverera en produkt där kunderna inte märker någon skillnad mot vanlig dissolvingmassa. Men vi har sålt de första kvantiteterna på marknaden och det hela verkar lovande. Nu inväntar vi feedback för att se hur vi går vidare, om vi kanske ska öka inblandningsgraden till exempel, säger Johannes Bogren.
Under försöksverksamheten har råvaran tillhandahållits av Berendsen Textil Service (ett svenskt företag som hyr ut textilier till hotell, sjukhus med flera).
– Att få tag på råvaran är den stora utmaningen. Det finns ju gott om gamla textilier, men det finns inga flöden för dem. Nu har vi visat att vi har tekniken och kapaciteten för den här sortens återvinning, nu är det flödena som måste komma på plats, säger Johannes Bogren.
I dag är det mindre än 1 procent av alla kläder som återvinns världen över, som i slutänden blir till nya plagg.
– Men det fanns ju en tid när man inte återvann papper heller. I dag återvinns ungefär hälften av allt papper och all kartong som används i världen, så potentialen för textilåtervinning är stor, säger Johannes Bogren.