Försvarsministern: Civila företag ska utveckla militär teknik

Från hackade trafikkameror och granatbestyckade hobbydrönare, till maskininlärning och autonomi i vapen- och spaningssystem. Händelseutvecklingen i Ukrainakriget har visat att många civila tekniker kan användas på slagfältet, ofta både kostnadseffektivt och med stor verkan. Bara på drönarområdet har Ukraina i dag flera hundra teknikbolag som tillverkar åt militären. 

missa inte: ladda ned kompendium

Ny svensk försvarsindustri växer fram i småbolag – i skuggan av jättarna

I Sverige har såväl Försvarsmakten som regeringen ökat sitt intresse för så kallad dual use, alltså tekniker med både militära och civila applikationer. Under sommaren lanserades regeringens försvarsinnovationsråd, med försvarsminister Pål Jonson som ordförande. 

Rådets uppgift är att ”identifiera åtgärder för att fler innovationer kan tas fram för att höja Sveriges militära förmåga”. Det här ska göras eftersom det finns svårigheter med att ta in civila aktörer i försvarsrelaterade teknikprojekt. 

– Ibland kan trösklarna vara väldigt höga, exempelvis på grund av sekretess, eller därför att upphandlingstiderna kan löpa över många år. Försvarssektorn måste sänka sina trösklar, och vi jobbar för att skruva på detta. Man kan exempelvis tänka sig ett sektionerande förhållningssätt i delar av ett utvecklingsprojekt, för att inte sekretessfrågorna ska lägga en död hand över projektet, säger Pål Jonson. 

Rymdsektorn, ai och materialteknik

Han pekar ut flera teknikområden som särskilt intressanta för dual use.

– Ett uppenbart område är förstås rymdsektorn, där vi har ett starkt ekosystem i Sverige. Jag tror även på exempelvis automation, artificiell intelligens och materiallära. 

Den ”korsbefruktning” Pål Jonson talar om ska inte bara stärka landets försvar, utan även ge intressanta möjligheter för de civila företag som kommer in i försvarssektorn. 

– Sverige är ju världsledande på innovation, och har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget annat land på tio miljoner människor som har en motsvarande teknisk förmåga att utveckla till exempel stridsflygplan och ubåtar. Vi har dessutom en unik kapacitet för systemintegration, säger han. 

Regeringen har också gett i uppdrag åt Vinnova och Försvarsmakten att genomföra ett innovationsprogram för civil-militära synergier. De första Vinnovautlysningarna inom programmet har genomförts, och beslut kommer att meddelas den sista oktober.

Svenska bolag kan få Nato-pengar

Därtill har Vinnova och Försvarsmakten fått i uppdrag att föreslå svenska kandidater till Natos innovationsprogram Diana (Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic).

Inom Diana-programmet sammanförs startupbolag, forskare och etablerade teknikbolag inom områden som artificiell intelligens, nya material, kvantdatorteknik och bioteknik. Syftet är att finna och utveckla ny teknik som kan bidra till att lösa problem och utmaningar på försvarsområdet.

Men en annan fråga, som åtminstone förr inneburit en ”tröskel” i sammanhanget, är den etiska aspekten. Flera svenska banker och fondbolag vägrade länge att investera i försvarsindustrin då det stred mot deras hållbarhetsdefinitioner. 

Flera av dem tvärvände dock i frågan när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. 

– Numera upplever vi en betydligt större öppenhet och ett betydligt högre engagemang för att samarbeta med försvarssektorn, från både finansiella och industriella aktörer, säger Pål Jonson. 

Hur står sig den svenska försvarsförmågan ur ett tekniskt perspektiv? 

– Den står sig väl. Inte minst på flygvapnets område med nya Gripen E, och på det marina området med kommande nya ubåtar och ytstridsfartyg. Men det är oerhört viktigt att vi fortsätter satsa på den långsiktiga utvecklingen. 

LÄS MER

”Fler startups måste få chansen att komma in på försvarsmarknaden”

Natofondens första satsning: Ultralätt komposit för flyg

”Försvaret av Sverige blir en ny uppgift för många teknikbolag”