Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har den
svenska försvarsmarknaden växt kraftigt. Den samlade omsättningen hos
medlemsföretagen i Säkerhets- och försvarsföretagen (Soff) ökade med nästan en
fjärdedel under fjolåret, och överstiger nu 64 miljarder kronor på årsbasis.
Detta lockar i sin tur mer riskvilligt kapital till
försvarsmarknaden.
– Dessutom är det så att många investerare som
tidigare exkluderade försvarsföretag per definition, inte längre gör det. Samtidigt
har fler fått upp ögonen för försvarssektorn eftersom den syns mer i media
idag, säger Soffs generaldirektör Robert Limmergård.
Därtill känner allt fler entreprenörer och innovatörer ett
ansvar för bidra till Sveriges försvar, enligt Soff, som rapporterar en kraftig
ökning av antalet startupföretag med inriktning på försvarsmarknaden.
I det civila är det lätt för ingenjörer och innovatörer att få veta vad en potentiell kund behöver lösningar på. Men i försvarssammanhang är allting hemligt.
Robert Limmergård, Säkerhets- och försvarsföretagen
Undersökning 52 nystartade teknikföretag
Men det handlar om en marknad som är erkänt svår för
nykomlingar att ta sig in på. Soff har genomfört en studie bland 52 nyetablerade
teknikföretag, utan kopplingar till etablerade bolag eller koncerner, som
utvecklar försvarsrelaterade produkter. Syftet var att kartlägga vilka
svårigheter de nystartade företagen upplever, i sin strävan att få in en fot i försvarssektorn.
Enligt rapporten är det största problemet att etablera
kontakt med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, eller etablerade
försvarsföretag. Och utan dialog är det svårt att få veta vilka de militära
problemen är som man som företag ska vara med och lösa.
– I det civila är det lätt för ingenjörer och
innovatörer att få veta vad en potentiell kund behöver lösningar på. Men i
försvarssammanhang är allting hemligt. Det är förstås svårt att utveckla rätt
produkter när du inte kan få reda på vilka behoven är, säger Robert Limmergård.
Ett annat problem är att regelverk och sekretessfrågor skapar
en Moment 22-situation för de nya företagen, enligt rapporten.
– Man måste
ha säkerhetsskyddsavtal för att få tillgång till Försvarets
problembeskrivningar eller till vissa Natostandarder, men man får inte
säkerhetsskyddsavtal förrän man levererat en produkt. Och vissa av de här
produkterna kräver tillverkningstillstånd, och det är knepigt att få innan
någon kund efterfrågat ens produkt. Och utan tillverkningstillstånd är det
svårt att ta fram en produkt att sälja in.
Samtidigt kommer man inte runt att mycket i
försvarssektorn måste vara hemligt?
- Vi får nog lägga lite tid på att tänka ut hur vi
förklarar och illustrerar ett problem. Hur vi illustrerar det utan att avslöja
för mycket. Idag är det i princip så att du redan måste finnas på marknaden med
”produkt ett”, för att få leverera ”produkt två”.
En annan stötesten de tillfrågade startupföretagen pekar på,
är de tidsödande processerna i försvarssektorn.
– Vi brukar säga att när politikerna skjuter till
pengar till Försvarsmakten, så tar det fem år innan pengarna når
leverantörsledet. Men en startup sitter ju inte på en säck med guld, typiskt
sett. Man jobbar med en idé och har inte råd att hålla på hur länge som helst
utan försäljningsintäkter.
Här finns skäl till självkritik bland de etablerade
försvarsföretagen, anser Robert Limmergård.
– De som är inne i branschen är vana vid de långa
tidsperspektiven, och arbetar ofta med flera spår parallellt. Det handlar om
ett helt ekosystem där vi behöver lära oss att jobba snabbare i processerna.
För ytterst är det inte företagen som blir lidande av att att allt tar så lång
tid – det är soldaterna och sjömännen. När det tar fem år från kravställning
till färdig produkt, då är det risk att den färdiga lösningen är obsolet när
den kommer ut på förband.
Politiska initiativ vill skynda på
Även från politiskt håll vill man skynda på processerna, och underlätta
för nykomlingar att få chansen i försvarssektorn. Regeringen har startat ett försvarsinnovationsråd,
som ska identifiera möjliga vägar att ta in nya innovationer från civila
företag i den militära teknikutvecklingen.
Därtill har Försvarsmakten och Vinnova fått i uppdrag att
genomföra ett innovationsprogram för ”civil-militära synergier”, och att
föreslå svenska kandidater till Natos
försvarsinnovationsprogram Diana. Försvarsminister Pål Jonson (M) har även
uppgett för Ny Teknik att man ”skruvar på att sänka trösklarna” för nya företag
att komma in i militära utvecklingsprojekt.
Robert
Limmergård välkomnar dessa initiativ, men menar att alla problem inte kan lösas
politiskt.
– Politikerna
kan ju inte besluta om en förändrad branschkultur. Vi behöver jobba i alla
delar av ekosystemet: företag, myndigheter, politiker och Försvarsmakten. Innovation
skapas i samtal mellan människor, vi måste se till så folk kan mötas och
samarbeta.
Från
Soffs håll jobbar man för att stödja nyetablerade företag genom bland annat matchmaking
med utlysningar inom Nato och EU.
– Vi
är Sveriges kontaktnod för Nato, och har regelbundna kontakter med våra
motsvarigheter i de andra Natoländerna. Den vägen kan vi hjälpa våra företag
att jobba mot fler än bara svenska kunder. Ett mål är att det ska bildas
kluster av nya och etablerade företag över landsgränserna.
Soff arrangerar även mötesplatser mellan nyetablerade och befintliga
försvarsföretag, och håller seminarier kring de militära behoven och
regelverken.
Inte minst
arrangerar de konferensen Näringslivets roll för att skala upp Sveriges försvarsförmåga,
tillsammans med Teknikföretagen och Ny Teknik Education, i Stockholm den 24
september .
Konferensen
riktar sig till aktörer som vill in på försvarsmarknaden, och tar upp frågor
som hur man kan säkerställa samverkan mellan berörda parter, och hur
regelverken kring upphandlingar utvecklas.
I det
större perspektivet: vad kan vi som samhälle vinna på att få in fler
uppstickare på försvarsmarknaden?
– Om
vi ska ha ett bärkraftigt ekosystem av konkurrenskraftiga företag, då måste vi
få in nya innovationer, ny teknik och nytt tänkande. Men allra viktigast är att
våra soldater och sjömän ska ha bättre grejer än motståndaren har. Annars kommer
det, i värsta fall, att kosta liv, säger Robert Limmergård.
FAKTA
52 nystartade bolag som vill in på försvarsområdet
Undersökningen heter ”Startups på försvarsmarknaden – erfarenheter från femtio startups åren 2022-2024”.
Totalt 52 nystartade företag svarade på undersökningens frågeställningar. Knappt hälften av dem hade grundats av personer med bakgrund i etablerade försvarsföretag, och ett tiotal av grundarna hade bakgrund i försvarsmyndigheter (Försvarsmakten, FOI eller FMV).
Företagens produkter spänner över ett brett spektrum: från mjukvarulösningar för exempelvis kryptering, dataanalys, artificiell intelligens eller VR/AR, till materielspecifika produkter som handeldvapen, sikten och kikare. Många av utvecklingsprojekten handlar om ”dual use”, det vill säga att anpassa befintlig civil teknik för militära applikationer.
Användningsområdena varierar också: företagens produkter är relaterade till fordon och logistik, ammunition, GPS-system, personlig skyddsutrustning, ”smarta förpackningar”, med flera. Över 20 av företagen sysslade med tekniker relaterade till drönare eller andra obemannade system.
Nästan samtliga pekar på tre huvudsakliga utmaningar:
• Att nå fram. Få företag lyckas komma i kontakt med representanter för Försvarsmakten, FMV eller de större försvarsföretagen. Detta gäller även de företag där grundarna själva har bakgrund och kontaktnät i branschen.
• Tidsperspektivet. De flesta startupföretagen bygger på egen insats där grundarna själva arbetar på en idé, och har ofta inte resurser att vänta ut de långdragna processerna i försvarssektorn.
• Regelverken. Det upplevs svårt att få veta om ens verksamhet exempelvis behöver tillstånd från Inspektionen för stragegiska produkter, eller att förstå hur upphandlingsregelverken tillämpas eller vad lagen om försvarsuppfinningar innebär. Säkerhetsskyddsavtalen och tillverkningstillståndens villkor anses skapa Moment 22-situationer.