Fordon
Korvetten saknar flera
av sina tyngsta vapen
I dag lämnas de två första svenska smygkorvetterna över till marinen. Trots att det är nästan tio år sedan den första sjösattes, är de ännu inte färdiga. Exempelvis saknar de huvudvapnet - sjömålsrobot 15.
När två smygkorvetter av Visbyklass i dag onsdag för första gången lämnas från Försvarets materielverk, FMV, till marinen vid en ceremoni i Karlskrona är det en ofullständig version av korvetten, kallad version 4, det handlar om.
Korvetterna HMS Helsingborg och HMS Härnösand har inte den beställda tunga sjömålsroboten 15, från Saab Bofors Dynamics, att skjuta med. Man får nöja sig med en 57 mm automatkanon i fören.
Korvetterna saknar också skarp torped, och har inga obemannade fjärrstyrda miniubåtar för minröjning att skicka ut. Dessutom saknar de även helikopterlandningsplats.
Visbykorvetterna är mer än fyra år försenade, de första stridsfartygen skulle ha levererats till marinen år 2005. Tre kompletta korvetter (version 5) planeras att komma först åren 2012-2013.
- Projektet har tagit alldeles för lång tid. Under flera år har det talats tyst om korvetterna från regeringshåll och nu när de levereras är det oklart vilka av de beställda förmågorna de uppfyller, säger Allan Widman, FP, ledamot av försvarsutskottet.
Projektledaren Mats Elofsson på FMV är dock nöjd med dagens leverans, trots att viktiga system återstår att installera:
- Vi har brutit viktiga och sensationella teknikbarriärer och tvingats ta itu med en rad nya problem. Inte minst på grund av komplexiteten i uppdraget att koppla ihop olika system, förklarar han.
*Man har lyckats konstruera ett ystridsfartyg utformat i smygmateriel bestående av komposit med kolfiber.
*Skapat ett fartyg med extremt låga signaturer, tysta motorer, låg värme- och magnetstrålning, skydd mot radiospaning och IR-kameror.
*Skapat ett integrerat system av undervattenssensorer.
Elofsson vill inte säga vilket delprojekt som är tekniskt svårast att ta sig an framöver.
Efter att Härnösand och Helsingborg varit operativa i två-tre år ska de lämnas tillbaka till FMV för uppgradering till version 5.
Enligt Allan Widman är det ingen lätt sak att avfyra sjömålsrobot 15 (som väger 560 kilo eller mer) från dess plats på vapendäck, gömd i skrovet. Hittills har den inte provskjutits ombord på en korvett, utan bara i en varvskopia.
- Att avfyra dessa inombords med 180 kg krut i var startmotor är en utmaning utan att förstöra kablage och verksamhetsutrymmen, säger han.
Mats Elofsson är dock inte oroad.
- Jag förstår Allan Widmans funderingar om man tror att vi skall skjuta RBS 15 fritt stående inne på vapendäck utan kontrollerad avledning av avgaser. Nu är ju inte så fallet eftersom vi skjuter RBS 15 i ett helt inneslutet system där både värme och avgaser går via slutna avgaskanaler ut på motsatt sida av fartyget.
Det här får vänta till version 5
Den första svenska smygdemonstratorn hette Smyge. Den blev starten på ett unikt svenskt utvecklingsprojekt som omfattar sex korvetter. Fem sjösattes under 2000-talet, varav den första 2001. Den sjätte, som försvaret hade option på att köpa, levererades - fast utan skrov. Den extra utrustningen används i reserv och i andra stridsfartyg. Korvetterna ska klara minröjning, ubåtsjakt, ytstrid, havsövervakning, skydd för sjöfart samt delta vid olyckor och i insatser i utlandet. Projektbudgeten omfattar 10, 4 miljarder kronor.
-Torped 45 för ubåtsjakt.
-Sjömålsrobot RBS 15.
-Infällda sambandsantenner.
-Fjärrstyrda farkoster för minsökning med sonar.
-Fjärrstyrda farkoster för minröjning.
-Helikopterlandningsplats.
-Anpassning av radarsignatur:
-räcken tas bort.
-masten tas bort.
-Ändrad placering av navigeringsradarn.
-Radiolänk 16 (NATO).