Här testas förarlösa bussar på allmän väg

– Om du säger att du är först i världen vill alla ta reda på om det är sant. Men alla alternativ jag har hört om är mindre smarta bilar som kör i en avgränsad miljö, säger projektchefen Alwin Bakker.

Bussarna tog en premiärtur i slutet av januari, på en 200 meter lång sträcka, med bland andra infrastrukturministern som passagerare. Sedan dess testas bussarna på universitetsområdet i Wageningen utan passagerare.

Fordonen kör sträckor som är mellan 200 meter och 1 kilometer långa, men förhoppningen är att de ska köra längre i sommar.

Planen är att den ena bussen ska gå från stationen i Ede till Wageningen, en tur på 7 kilometer, medan den andra ska köra en kilometerlång slinga på campusområdet. Då är också tanken att de ska börja skjutsa passagerare.

–Jag hoppas att de kan köras med passagerare i slutet av juni. Planen är att testa med passagerare i två månader, berättar Alwin Bakker.

Men redan i dagsläget måste en så kallad steward färdas inuti bussarna eftersom de kör på allmän väg. Det är ett lagstadgat krav, men Alwin Bakker tycker att det är ”heldumt”.

– Officiellt är han föraren av fordonet, men han gör ingenting. Om det uppstår problem kan han trycka på den röda knappen och fordonet stannar. Men det är bara för att leva upp till lagstiftningen. Europeisk lagstiftning är inte redo för autonoma bilar, säger han.

Bussarna saknar pedaler och ratt. Positioneringen görs med hjälp av gps. För att kunna bedöma omgivningen är fordonen utrustade med radar, lidar (ungefär ljusradar) och kamera. Om objekt upptäcks i närheten av bussen bromsar den automatiskt.

Just nu testas ett nytt analyssystem, Ibeo, för att datorerna ombord ska kunna avgöra vilken typ av föremål som kommer ut framför bussarna.

– Vi hade en del problem med gps-systemet. Om träden rörde sig i vinden detekterade gps:en det som ett nytt objekt och stannade. Med det nya Ibeo-systemet kan bussarna avgöra om det måste stanna för ett nytt objekt. En kanin till exempel, behöver du inte stanna för, eftersom den kommer att hoppa iväg, säger Alwin Bakker.

Bussarna har en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Men under testfasen kör de som mest i 25 kilometer i timmen.

– Om det är säkert kan vi öka hastigheten. Det stora problemet är att avgöra när det är tillräckligt säkert, eftersom det inte finns några regler för det. Jag hoppas att vi kan öka farten i slutet av 2016, men det är inte ett huvudmål, säger Alwin Bakker.

Efter sommaren tror projektchefen att de ska ha visat att bussarna är säkra och fungerar som transportsystem för människor. Då är det tänkt att projektet ska gå in i en ny fas, med andra aktörer.

– Vi letar efter nya partners för nästa fas. Intresset är överväldigande, vi diskuterar med omkring 100 potentiella partners, både biltillverkare men också andra städer i Holland, berättar Alwin Bakker.

Projektet kallas We Pods  och drivs av regionen Gelderland tillsammans med bland andra Delfts tekniska universitet.

Gelderlandregionen gav sig in i projektet för att underlätta spridningen av självkörande bilar. Alwin Bakker tycker att deras viktigaste bidrag handlar om juridik.

– Det har inte handlat om teknik utan om hur du får tekniken ut på vägarna. Det var till exempel väldigt svårt att få en registreringsskylt eftersom autonoma bilar inte finns som fordonstyp i våra trafiklagar. Premiärministern var tvungen att ge oss ett undantag, berättar han.