Den flytande gasen väntar på sitt stora genombrott

2019-09-26 06:00  

I skuggan av elektrifieringen hoppas många fortfarande på biogasen som bränsle för att sänka utsläppen. Vägen framåt har knappast varit spikrak. Men nu syns en gemensam framryckning – och det handlar om flytande gas.

Kretsloppet runt biogas utgör en lockande tanke. Av våra matrester, som ändå behöver tas om hand på något vis, kan man producera gas som kan driva även våra tyngsta fordon. Resterna från rötprocessen kan användas som biogödsel på åkrarna där den nya maten odlas.

Biogasen har stora miljömässiga fördelar jämfört med diesel. Utsläppen av såväl kväveoxider, svaveloxider som partiklar minskar rejält. Samma sak gäller för den fossila naturgasen, men reduktionen av koldioxidutsläppen blir betydligt mindre jämfört med diesel. Biogasen ger omkring 84 procents minskning, naturgasen omkring 20 procent.

Läs mer: Volvo och Scania rullar ut gaslastbilar – miljövinster väntar men få tankstationer

Anna Schnürer, professor och samverkanslektor i bioenergi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt biogasen sedan 1980-talet. Hon konstaterar att det har varit en berg-och-dalbana.

– Men nu tror jag att man bättre börjar förstå värdet av hela systemet, säger hon.

Antalet gasfordon i landet har ökat rejält sedan millennieskiftet, från cirka 6 000 år 2004 till omkring 55 000 i fjol. Den absoluta merparten utgörs av person- och skåpbilar. Tillväxten har dock avtagit och i fjol skedde faktiskt en liten minskning (se grafik), kanske delvis på grund av leveransstopp för flera modeller. Person- och skåpbilar tankas med komprimerad så kallad fordonsgas som numer innehåller mer än 90 procent biogas.

Användningen av gas förväntas öka

Fokus ligger nu på de långväga tunga transporterna, det vill säga lastbilstrafiken och sjöfarten. Då duger det inte med komprimerad gas, av utrymmesskäl. Därför används flytande gas, antingen naturgas (LNG) eller biogas (LBG).

För att tillverka LBG måste biogasen först uppgraderas så att metanhalten ökar. Därefter förvätskas den, det vill säga att den kyls ner till cirka –160 grader Celsius. Volymen minskar då med en faktor 600, vilket innebär att en lastbil tankad med flytande gas kan få en räckvidd på typiskt kring 100 mil. Såväl Volvo som Scania har de senaste åren lanserat motorer för flytande gas.

Läs mer: Professor efter explosionen: ”Vätgas som drivmedel borde vara dött”

Användningen av flytande fordonsgas är ännu så länge blygsam jämfört med den komprimerade. I fjol förbrukades 1,5 TWh komprimerad fordonsgas (varav cirka 90 procent alltså var biogas, resten naturgas). Den flytande fordonsgasen uppgick samma år till blygsamma 0,004 TWh, varav endast 29 procent var biogas.

– Det är för närvarande förhållandevis låga siffror för den flytande gasen men det var relativt få bilar i drift under förra året och vår bedömning är att det kan bli en relativt stor ökning under 2019, säger Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige.

50 tankstationer ska byggas till 2020

Den senaste tiden har vi fått se flera satsningar som syftar till att bygga upp ekosystemet runt den flytande gasen.

Finska Gasum ska bygga 50 tankstationer i Norden till 2020. I dagsläget finns 13 i hela landet, mot slutet av året beräknas de bli 19 stycken.

Nyligen meddelade Energimyndigheten att de beviljat totalt 178 miljoner kronor till klustret Drive LBG. Satsningen innefattar fem produktionsanläggningar, fem tankstationer, två bunkringsstationer för fartyg, tio långfärdsbussar samt 159 lastbilar. Det finns även planer för ytterligare fem förvätskningsanläggningar, enligt Maria Malmkvist.

Svensk biogas produceras främst genom rötning av avfall från organiskt material, till exempel hushållsavfall och avloppsslam.

Men i realiteten lär den nu påbörjade accelerationen av flytande gas för tunga transporter – åtminstone till en början – drivas av importerad naturgas. Tanken är att låta det betydligt stabilare LNG-flödet bygga marknaden för att senare gradvis öka inblandningen av LBG.

Naturgas nödvändigt för att bygga upp marknaden

Oavsett hur det går med den saken menar Anna Schnürer att naturgas är nödvändigt för att bygga upp marknaden – trots att den är fossil.

– Först då vågar aktörer som använder sig av gas köra i gång sina satsningar, säger hon.

I hela landet finns ännu så länge bara en enda anläggning för att förvätska biogas, i Lidköping. En till är på gång hos Tekniska Verken i Linköping, och Gasum planerar ytterligare en i anslutning till Stora Ensos pappersbruk i Nymölla utanför Kristianstad.

Drömmen om biogassamhället handlar i hög grad också om tillgången på råvara. Energigas Sverige har räknat ut att landet med den teknik och de råvaruströmmar som finns i dag kan producera omkring 7 TWh biogas. Organisationen har satt ett användningsmål på 15 TWh till 2030, vilket kräver att fler råvaruströmmar utnyttjas. Inkluderas även förgasning av till exempel skogsråvara kan potentialen vara så hög som 20–22 TWh, enligt Maria Malmkvist. Transportsektorn i Sverige förbrukar i dag omkring 90 TWh.

Tuff konkurrens från Danmark

Anna Schnürer konstaterar att det i siffran 15 TWh även ingår råvaror som är svåra att utnyttja, till exempel halm.

– Mycket av den framtida potentialen ligger överlag i jordbruket i form av gödsel och halm. Båda materialen är möjliga att använda men ger lite gas per kilo råvara, vilket gör det svårt att få ekonomi i sådana anläggningar, säger Anna Schnürer.

Hoppet står förstås även till skogen, men exemplet Gobigas i Göteborg avskräcker. Demonstrationsanläggningen för förgasning av skogsråvara visade att tekniken fungerar – men också att lönsamheten är svår att uppnå. Projektet ligger därför i malpåse sedan ett par år tillbaka.

Läs mer: Expert: Gasfordon kan bli dödsfällor

Svensk biogasproduktion har också mött tuff konkurrens från Danmark, varifrån gasen flödar in. I Danmark subventioneras produktion medan Sverige i stället stödjer konsumtion. Situationen blev till slut så allvarlig att regeringen i fjol tillsatte en offentlig utredning, ledd av Åsa Westlund (S). Utredningen ska presenteras i december.

– Vi kommer att presentera någon form av ekonomiskt styrmedel som gör att vi kan få en ökad biogasproduktion. Vi måste få ner produktionskostnaden. Då är det också rimligt att alla som delar på de utsläppsminskningar som biogasen ger bidrar genom samhälleligt stöd, säger Åsa Westlund.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt