Opinion
”Unik chans att bidra till negativa utsläpp riskerar att bli ett fiasko”
DEBATT. Det nya driftstödet för bio-CCS skulle göra att svensk industri accelerera mot en hållbar omställning. Regeringens förslag fångar endast in en bråkdel av potentialen, skriver Torbjörn Severinsson, energiexpert på PA Consulting.
Den 20 september lämnade regeringen in budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och inom ramen för ”Nya och utökade satsningar på industrins gröna omställning” kommuniceras att ett driftsstöd för bio-CCS ska införas. Att regeringen nu avsatt 10 miljoner kronor per år under perioden 2022–2025 för upprättande och administration av systemet är ett välkommet besked.
Carbon Capture and Storage (CCS) är en välbeprövad teknik för att avskilja och lagra koldioxid. Koldioxiden avskiljs här från de rökgaser som uppkommer vid förbränning av biogena bränslen till skillnad mot fossila bränslen.
Inlagring av biogen koldioxid ses som en kompletterande åtgärd inom klimatomställningen. Sverige har en stor potential till negativa utsläpp som hittills är helt outnyttjad. Sveriges industriella koldioxidutsläpp domineras av biogena, 33 miljoner ton 2020 jämfört med 16 miljoner ton fossila koldioxidutsläpp. Förhållandet är unikt inom EU och Sverige har därför möjligheten och skyldigheten att bidra med en stor andel av negativa utsläpp inom EU-området. Som jämförelse kan nämnas att när hela svenska personbilsflottan är fossilfri så kommer koldioxidutsläppen minska med 9 Mton jämfört med idag.
Förslaget från regeringen att införa ett driftstödssystem för bio-CCS, i form av omvänd auktionering, redan under 2022 har varit känt hos aktörerna sedan en tid tillbaka. Energimyndigheten förväntas publicera detaljerna för ett sådant stödsystem senast i november i år. En omvänd auktionering innebär att de aktörer som kan leverera en tjänst till lägst kostnad vinner anbudet. Det är en effektiv metod som exempelvis använts flitigt av Danmark och Nederländerna för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.
Vad är då problemet? Jo, regeringen har å ena sidan bekräftat att driftstödet ska införas samtidigt som man initialt inte är redo att skjuta till mer än 400 miljoner kronor per år under perioden 2026-2040 för kontrakt med de aktörer som vinner den omvända auktionen. Enligt experter som har räknat på kostnader är det ekonomiska tillskottet på en extremt låg nivå. Om regeringen inte höjer ambitionen så anser PA Consulting att Sverige står inför allvarliga problem i auktionsförfarandet:
• Fångar enbart en fraktion av potentialen. 400 miljoner per år är sannolikt tillräckligt för att inlagra 200-300 kton biogen CO2 årligen och om den teknoekonomiska potentialen är 20 miljoner ton så fångar stödsystemet enbart in 1–1,5 procent av potentialen.
• Utesluter de största biogena utsläppskällorna inom pappers- och massaindustrin. 22 pappers- och massaindustrianläggningar släpper i dag ut mer än 400 kiloton biogen koldioxid årligen med ett medelutsläpp per anläggning på 1 miljoner ton.
• Ineffektivt resursutnyttjande. Stöd riktat till mindre utsläppskällor innebär uteblivna stordriftsfördelar och ett ineffektivt resursutnyttjande av stödmedel. Auktionspriset kommer sannolikt att hamna uppemot 2 000 kronor per inlagrad ton biogen koldioxid i stället för 1 000 kronor.
Sverige har en unik position inom EU att leverera ”negativa utsläpp”. Det är naturligtvis inte realistiskt att de svenska skattebetalarna ska stå för 100 procent av kostnaden för att realisera hela potentialen. Kostnaden behöver delas mellan samtliga EU-länder. Här behöver regeringen trycka på inom EU för finansiering.
Hur ska då aktörer inom främst pappers- och massaindustrin förhålla sig till detta? Det är inte helt enkelt att svara på. I praktiken innebär det att stödsystemet är stängt för de större biogena utsläpparna. Och möjligheten att söka annat investeringsstöd till exempel inom ramen för EU:s ”Innovation Fund” är också strakt begränsad på grund av hård konkurrens.
Det finns även en risk för att inte ens de mindre aktörerna kan nyttja stödet om regeringen inför en typ av takpris för auktionen som bygger på stordriftsfördelar som är oförenliga med deras verksamheter. Alternativet är att höja priserna mot slutkund, men detta är ingen trolig lösning. Att som fjärrvärmeleverantör lägga ut merkostnaderna på kunderna skulle troligtvis resultera i att de riskerar förlora dessa till alternativa billigare värmelösningar. För pappers- och massaindustrin, som verkar på en global marknad, är alternativet att höja priserna inget alternativ.
PA Consulting föreslår att regeringen höjer ambitionen i de första auktionsrundorna till minst 5 miljoner ton biogen koldioxid årligen med start 2026 och tillsvidare utelämnar uppskattningen gällande resulterande stödnivå. Fokus bör sedan vara att arbeta vidare inom EU för att säkra finansiering för svensk bio-CCS så att åtminstone resterande potential finansieras inom EU-samarbetet.
Torbjörn Severinsson, energiexpert på PA Consulting