DEBATT
”Teknikprogrammet är utformat för att göra eleverna obehöriga”
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer.
Sveriges Ingenjörer
DEBATT. På fyra av fem inriktningar på gymnasiets teknikprogram ingår inte tillräckligt med obligatorisk matematik eller fysik för att ge behörighet för ingenjörsstudier. Sveriges Ingenjörer uppmanar riksdagen att se till att programmet får de nödvändiga kurserna, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Syftet med gymnasiets teknikprogram är att förbereda eleverna för högskolestudier inom teknik och naturvetenskap. Ändå saknar mer än var tredje som examineras behörighet för ingenjörsutbildningar. Trots detta lägger regeringen en proposition till riksdagen som inte förbättrar behörigheten.
Det här är ohållbart i ett läge där både
den privata och den offentliga sektorn har svårigheter att rekrytera ingenjörer
för den digitalisering och klimatomställning vi är mitt uppe i.
Nu skickas de sista ansökningarna till
gymnasieprogrammen in: den 15 maj är en viktig dag för ungdomars framtid. För
den som gillar matte, teknik och naturvetenskap faller det sig förstås
naturligt att välja ett tekniskt treårigt program. Men det märkliga är att
dessa inte automatiskt ger behörighet högre studier på tekniska högskolor.
På fyra av fem inriktningar på gymnasiets
teknikprogram ingår inte tillräckligt med obligatorisk matematik eller fysik
för att ge behörighet för ingenjörsstudier. Eleverna själva måste alltså aktivt
välja till dem – och det valet är det tyvärr alltför många som inte gör. På
fyra av inriktningarna var det mindre än hälften som gick ut med behörighet
till ingenjörsutbildningarna.
Det kan väl inte vara bättre att låtsas erbjuda förberedande studier för teknisk vidareutbildning och sedan låta eleverna upptäcka att de måste komplettera sina kunskaper efteråt?
Detta går på tvärs emot hela
teknikprogrammets syfte. Av examensmålen
från Skolverket framgår detta tydligt i allra första stycket:
”Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande
program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden.”
Utbildningsminister Mats Persson är i en
intervju i Ny Teknik 26 februari i år orolig för att Sverige som ingenjörsland
tappar sin kompetens. I regeringens proposition (2022/23:94) – som ska
behandlas i riksdagen i slutet av maj – föreslås att teknikprogrammet kompletteras
med en kurs i naturkunskap.
Naturkunskap är ett viktigt ämne och kan
främja intresset för life science, vilket Mats Persson lyfter fram. Men det
hjälper inte dem som går tekniskt program att få behörighet till högskole- eller
civilingenjörsstudier. Det är ett par kurser i matematik och fysik som behövs
och det förslaget saknas i propositionen.
Mer eller mindre egendomliga argument har
framförts till varför det ser ut som det gör. Bland annat finns en
föreställning om att inte ställa för höga krav, då det kan skrämma bort elever,
eller att man inte får begränsa utrymmet för elevernas egna val. Men det kan
väl inte vara bättre att låtsas erbjuda förberedande studier för teknisk
vidareutbildning och sedan låta eleverna upptäcka att de måste komplettera sina
kunskaper efteråt?
Ingenjörsutbildningarna är bland högskolans
största utbildningar. Studenterna på ingenjörsprogram utgör cirka 15 procent av
de antagna varje läsår – i genomsnitt över 13 000 studenter per år det senaste
decenniet. På vissa av utbildningsinriktningarna är söktrycket lågt, och med
lågt söktryck sjunker också intagningspoängen och därmed förkunskaperna. Om
fler skulle bli behöriga skulle konkurrensen om platserna öka och högskolorna
kunna få studenter med bättre kunskaper i de avgörande ämnena.
Inte bara ingenjörsprogrammen berörs: åtskilliga
andra naturvetenskapliga utbildningar ställer dessutom helt eller delvis samma
behörighetskrav.
Sveriges Ingenjörer uppmanar riksdagen att
komplettera propositionen och se till att teknikprogrammet får de nödvändiga
kurserna i matematik och fysik. Det skulle ge eleverna på teknikprogrammet behörighet
till ingenjörsstudier och naturvetenskapliga utbildningar. Att välja bort
kurser och prioritera andra ska givetvis fortfarande vara möjligt. Men elevernas
ska inte behöva göra aktiva val för att bli behöriga.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.