”Svenska investeringar i ESS ger avkastning”

Sverige missar order från stora forskningsanläggningar, skriver företrädare från akademi och industri på debattplats i Ny Teknik. När det gäller ESS, som just nu byggs utanför Lund, vill jag ge min syn på det svenska engagemanget och avkastningen i finansieringen av uppbyggnaden. Redan nu i investeringsfasen har svenska företag hävdat sig väl genom att vinna flertalet av upphandlingarna.

Vetenskapsrådet har flera engagemang som kopplar till ESS, bland annat två regeringsuppdrag som omfattar uppföljning av investeringsfasen och förberedelser för effektivt utnyttjande av neutronspridningstekniken för svensk forskning och utveckling från uppbyggnadsfasen och när ESS tas i drift. Dessutom sitter vi med i ESS styrelse och i den administrativa-finansiella kommittén.

Konstruktionen av ESS beräknas kosta cirka 17 miljarder svenska kronor, i 2013 års pengavärde. Sverige och Danmark betalar sina andelar av investeringskostnaderna kontant medan andra länder delar sin finansiering mellan in kind-bidrag (egna insatser) och kontantbidrag. Detta är ett resultat av förhandlingar. I Europa är det normalt att värdländer för internationella forskningsanläggningar bidrar mer och huvudsakligen kontant eftersom merparten av upphandlingarna brukar vinnas av företag i närområdet.

Det svenska kontantbidraget är ca 6 miljarder kronor medan övriga länder totalt bidrar med 5 miljarder i kontanter och 6 miljarder i in kind-bidrag. Investeringskostnaderna fördelas grovt räknat på följande sätt: byggnader drygt 5 miljarder, ledning, projektledning, service och administration cirka 1,5 miljarder, utrustning (accelerator, målstation, strålrör och mätstationer) drygt 10 miljarder. Skanska har erhållit huvudkontraktet för byggnationen och det betalas med kontanter. Av de 6 miljarder som utgör Sveriges kontantbidrag går alltså 5 miljarder direkt tillbaka till svensk byggindustri.

I stort sett all personal på ESS är verksamma i Sverige. Det är cirka 350 högkompetenta personer som genom sina insatser sätter Sverige på den internationella forskningskartan. Även detta måste ses som en avkastning på investeringarna. Den del av kontanta medel som ESS förfogar över förutom byggnations- och personalkostnader uppgår till knappt 4 miljarder kronor och går till inköp av utrustning. Av de upphandlingar som hittills gjorts har svenska företag vunnit de flesta.

Runt om i världen har svenska företag varit relativt lågt representerade i upphandlingar av komponenter vid stora forskningsanläggningar. Här kan ESS ses som en språngbräda som underlättar för svenska företag att komma in på marknaden för högteknologisk utrustning. Det ger också förutsättningar för svenska företag att konkurrera bättre i framtida upphandlingar vid andra internationella forskningsanläggningar.

Verksamheten vid ILO-funktionen (Industrial Liason Office) som inrättats vid Vinnova, och för vilken Research Match Sweden kontrakterats, måste utvärderas för att se hur den framöver kan öka samverkan mellan näringsliv och forskningsaktörer kring stora anläggningar.

Tillsammans med andra statliga myndigheter (bland annat Vinnova), akademin och näringslivet tar vi nu fram ett förslag till nationell strategi för ESS som ska presenteras för regeringen i maj. Förslaget kommer bland annat att innefatta hur Sverige ska främja användning av neutronspridningsbaserade metoder för forskning och utveckling inom såväl akademi som näringsliv samt hur dessa kan vara leverantörer till ESS.

Det bör framhållas att ESS kommer att ge unika möjligheter för forskning och utveckling för nya och förbättrade material i olika tillämpningar under de 40 år som anläggningen kommer att vara i drift!

Sven Stafström

Generaldirektör, Vetenskapsrådet