”Sverige missar order från de stora anläggningarna”

2016-02-16 05:24  
Sverige står för 2,6 procent av finansieringen till Cern. Men när teknik ska köpas in går bara 0,44 procent av ordervolymen till svenska företag, skriver debattörerna. Foto: Maximilien Brice, CERN

DEBATT. Sverige bidrar med 1,3 miljarder kronor årligen till forskningsanläggningar som Cern och ESS. Men svenska forskare och teknikutvecklare tappar chansen att få leverera spetstekniken. Vi får titta på när jobb, tillväxt och kompetens rinner ur landet, skriver en rad företrädare för akademi och industri.

Innovationer är kärnan i det svenska industriundret. Företag som gjort tekniksprång skapar mest välstånd i form av sysselsättning, skatteintäkter och stabilitet hemmavid. Dessa företag har Sverige tagit för givna. Men teknikutveckling i dag är något helt annat än för 100 år sedan.

För snart hundra år sen möttes två rebelliska studenter på KTH. De gamla tidernas iskällare behövde ersättas och studenterna funderade över hur det skulle ske. Carl Munters och Baltzar von Platen jobbade nätterna igenom och påbörjade den resa som sju år senare ledde fram till de första prototyperna av det moderna kylskåpet. I dag omsätter Electrolux 112 miljarder kronor och har 59 000 anställda.

Förutom några teknikspetsar kring storstäderna, har alla de svenska storföretag som vuxit fram sen andra världskriget handlat om annat; lågpriskläder, lågprismöbler och mjölkförpackningar. Innovationerna i dessa företag handlar om köpmanskap, service eller logistik, men inte om teknik.

Ändå är Sverige världsledande på forskning och toppar ligan per capita, tillsammans med Sydkorea, Japan och USA. Varje år satsar vi totalt cirka 3,5 procent av BNP. Men hur ser den industriella återbäringen ut?

Ett mått är att studera de stora vetenskapliga anläggningar som Sverige finansierar tillsammans med andra. Dessa Big Science anläggningar sysslar med storslagen forskning.

Här samlas mänsklighetens främsta hjärnor kring de frågorna om materians innersta, testar om solens energiprincip också kan fångas på jorden, studerar universums födelse eller dess expansion.

Till dessa anläggningar, som exempelvis Cern i Schweiz, ESS i Sverige och Iter i Frankrike, bidrar Sverige årligen med 1,3 miljarder. Pengarna används för att täcka löpande kostnader, men också för att beställa spetsteknik inom exempelvis magneter, laser, kontroll- och reglerteknik samt it/cad.

Vid Cern står Sverige för 2,6 procent av finansieringen. Men när teknik ska köpas in, går bara 0,44 procent av ordervolymen till svenska företag. När det gäller rymdforskningsanläggningen ESO står Sverige för 3,4 procent av finansieringen, men har en motköpskoefficient på 0,54 procent.

Siffrorna förbryllar. Vi betalar men skördar inte som vi borde.

En delförklaring har varit att svenska företag inte känner till marknaden inom Big Science. Sverige saknar helt enkelt en utvecklad infrastruktur för att ta tekniska innovationer från å ena sidan den rent vetenskapliga kunskapsbildning, som i dag finansieras av till exempel Vetenskapsrådet, till å andra sidan, den marknadsfärdiga produkten, som kan finansieras via Vinnova, riskkapital, industriella partners eller liknande.

Det finns ett gap mellan ny forskning och färdig produkt. Detta gap är, menar vi, större i Sverige än i något annat utvecklat västerländskt land.

I andra länder har man skapat specifika laboratorier som jobbar med prototyputveckling mot Big Science. Dessa finansieras med statliga driftsbidrag, i Frankrike finns bland andra CEA-Cadarache och i Tyskland Max-Plankinstitutionerna. Sverige har ingen motsvarighet.

Vid prototyputveckling utmanas den nya tekniken och kan växa. Dessutom är det ett ypperligt tillfälle att bygga en kunskapsrelation med kunden, som skapar affärsmässigt försprång.

Prototyputveckling vid Big Science anläggningar är allt detta - med turbo. Där möter sofistikerade tekniska behov ett praktiskt här och nu. Vetenskapsmännens visionära behov utmanar teknikutvecklarna.

När finansieringen saknas, tappar svenska forskare och teknikutvecklare chansen att tävla mot andra länder. Svenskarna får titta på när beställningarna går dem förbi. Jobb, tillväxt, kompetens rinner ur landet.

Sveriges konkurrenskraft skulle dramatiskt stärkas genom att staten finansierar risken med högteknologisk prototyputveckling för Big Science. En i sammanhanget liten kostnad för staten men med betydande hävstång och tillväxt för hela landet.

Ulrika Steiner, vd Research Match Sweden AB, Sveriges ILO vid Big Science

Ola Rollén, vd och koncernchef Hexagon

Bo Pettersson, fd CTO Hexagon

Tord Ekelöf, Professor partikelfysik vid Uppsala Universitet

Maria Borelius, Vetenskapsjournalist och strategisk rådgivare

Claes Fahlander, Professor i kärnfysik vid Lunds Universitet

Martin Kores, vd Omnisys Instruments

Mats Ohlsson, vd Examec Maskinmontage AB. Ordförande i Big Science Suppliers Network

Mikael Vieweg, vd Scanditronix AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt